Snön faller
Sitter på jobbet i fikarummet och sörplar på en kopp kaffe.
jag vänder min blick mot fönstret och... snön faller!
Magiskt... Magiskt.
Det som är ännu bättre är att den idag ligger kvar på backen.
Jag vet att jag inte är den enda som är lycklig över att det vita guldet äntligen har börjat falla.
Stort tack till Kung Bore som ger denna lycka. snart är snowboardsäsongen här.
Nu väntar snöätartävlingarna
Många övertidstimmar, slit, skit och skratt har nu gett en ganska fin resebudget.
Lite funderande över olika lösningar, frågande och inväntande av svar har givit mig en hundvakt.
Nu är nästa flyg till kanada!
I februari fäller jag ut mina vingar tillsammans med Jenny och flyger över det stora blå. Hela vägen till Revelstoke.
Men innan puderdrömmen kan slå in återstår lite småpyssel. så som att jobba klart, fixa pass, sälja husbilen och en massa smådetaljer.
Det här blir fint.
Gällivare och hemmapyssel i ett regnande lappland.
Ledigvecka och behovet av att göra något skriker.
Men dålig fanasi och en snål budget gjorde valet enklare. Jag for söderut, hela 12 mil. Men välbekanta resekamrat Dagny tog emot mig och Dimva med öppna armar trots att hon jobbar natt hela veckan. Gällivare är alltid lika härligt att återvända till. jag blir som glad och börjar le när skylten som talar om att jag är i grannkommunen.
men vad har hänt? Inget speciellt egentligen. sovit själv i Dagnys stuga och tassat runt försiktigt på förmiddagarna. Jag har passat på att besöka lite olika butiker och inhandlat lite såna där saker som underlättar livet så som, handdukar, vaxduk och bakbunkar.
Fikat med fina människor.
Men det som framförallt har varit ut över det vanliga är: simningen!
Det finns som inget badhus i Kiruna så varenda dag har jag passat på att simma mina längder.
Tyvärr kom också den här dagen då jag måste åka hem och inte blev det bättre av att veta att min kombo inte heller kommer vara hemma.
Men det har funkat bra, nästan skönt att vara själv för en kväll. Har ägnat mig åt lite pyssel. av vaxduken jag köpte ska det bli bordstabletter. så kniv, tumstock och lim har jag använt till min kvällssysselsättning.
Klipper och klistrar. två olika sidor ska det bli.
Ryska dockor och pyntade muffins är motiven som gäller.
Frågar du mig så är fönsterbrädan gräsligt ful! men det blev bättre med lite färg.
Självklart hjälper gohundarna till. de står för kärleksmätningen.
En massa svunnen tid och nu är jag åter.
Kan nu så vara att det händer grejer i mitt liv hela tiden som är ganska roliga. Kan också vara att min farfar vill läsa om mina idéer här uppe i cirkeln (polcirkeln). Så härmed tar jag återigen ett stadigt tag om min blogg och ger er läsare historien om mina upptåg och äventyr.
En liten snabbspolning tillbaka några månader tillbaka i tiden...
God läsning.
Så det första som händer på svensk mark igen.. Träffar min familj igen. Så vi börjar med att hugga ner en stor granhäck..
Åter tillbaka i björkliden, Det stället som ligger mig mycket varmt om hjärtat.
under den fina delen av säsongen så jobbar jag halvtid på de flesta avdelningar i björkis. Det fanns mycket tid för snowboarden.
Första tiden bodde jag i min husbil. Men Dimva har under en längre tid haft en knöl på låret som opererades bort och när hon ska gå runt med tratt tänker jag inte tvinga henne att bo på en liten yta som husbilen har. Så vi flyttade till mitt gamla rum i huset elvan.
på avslutningsmiddagen i Björkis var temat "uppklädd" där sopade jag hem priset, en one piece med norrlands guldmärket. Nice.
Skaffade lägenhet i Kiruna tillsammans med Anna och Nikita. och det är helt fantastiskt nu när det mesta är klart. det har varit mycket slipande, spacklande, borrande och målande i två månader. samtidigt som jag har jobbat åt LKAB. Än finns det saker kvar att göra men det tar sig i alla fall.
Njuter av den fantastiska utsikten Kiruna har att erbjuda. detta är utikten jag har från mitt fönster.
sen är det lite smått ocg gott jag har sysslat med. Åkt wakeboard, sovit i husbilen, cyklat i fjällen, monterat en taklampa, åkt bräda, trampat svanbåt, vandrat i fjällen. för att nämna lite grann.
Så välkommen tillbaka för att läsa min blogg om mitt vanliga liv i ett vanligt lappland.
En sista tripp och Ett stort tack
Bussen rullade och Tyskland blev avklarat på nästan en dag bara.
Allt gick som smidigt, kanske inte så fort men smidigt i alla fall.
Kom till rostock och kötpe ömig en biljett till tryggheten. Istället för att ligga och trycka i min bil bestämde jag mig för att faktiskt krypa ur mitt skal, sätta mig i väntrummet och faktiskt befinna mig inomhus under den 5 timmar långa båtfärden.
Utsikten från det väntrum med heltäckningsmatta och en skön blå soffa gick inte rikgit att klaga på. Boken om tio hemska dagar följde med mig in. tyvärr är det ganska mycket information och mellan varven tog jag mig nogra tupplurar också.
Dimva var självklart med in, Kanske inte helt nöjd när hon placerades på golvet istället för att få ligga lilla sked bredvid mig och mysa. Men det kommer det bli mer av hemma i Hallsberg.
***
Nu är jag tillbaka i Sverige, Hallsberg och om några dagar beger jag mig upp till Björkliden. Jag tror bestämt att min resa med husbil härmed måste förklaras avslutad!
Som sammanfattning på hur det har varit kan jag bara svara att den har haft allt!
Tårar, skratt. lycka, ensamhet. Adrenalin, dvala.
Det känns helt fantastikst att den är avklarad, för jag har gjort det! Jag gjorde det! Inte helt på egen hand, vilket som var tur! Men resan är avklarad.
Lite mer hud på näsan och erfaranheter i ryggsäcken till nästa äventyr som väntar mig och min Dimva.
En komisk sak: Jag trodde jag skulle lära mig att uppskatta sälskapet av mig själv. Istället lärde jag mig hur mycket jag uppskattar sälskapet av andra människor. Ett leende från hon som tog betalt på macken kunde göra min dag och jag kunde göra glädjeskutt efter att fått öppna min mun och bytt lite ord.
Nu väntar Björkliden och mer brädåkning och kanske lite slit. En vardag vanlig för mig och inte lika intressant som en tripp i en gammal rörmokarbuss ombyggd till husbil i Europa. Så härmed Kommer mitt bloggande att läggas på hyllan. Där kommer bloggen ligga tills nästa resa börjar ta form. Så tack alla läsare, vänner och bekanta som följt med mig och Dimva (jenny) på våra äventyr och upptåg. för nu går jag in i cirklen igen.
Kram och godnatt
Mot tryggheten
Ikväll lämnar jag Andermatt. hade egentligen tänkt åka imorgon men kom fram till att det är mindre trafik på kvällen och då slipper jag ha så många bilar bakom mig. På tisdag hoppas jag kunna ta färjan över hem. så Tyskland här kommer vi. :D
P.S Sjukt hemlängtan (Hem=hallsberg, björkis, Kiruna)
Den där jävla gasolen!
Åkte till samma ställe i luzern som fyllde på min svenska flaska för tre veckor sedan. Nu när jag är här får jag reda på att det är olagligt. Chefen kommer om en timme och jag håller tummarna för att hon låter mig fylla den. Jag kör lite Binastyle igrn. Är på promenad i ett villområde och boom internetfrågan är löst! Så om gasolen inte fylls på nu så skiter hag i det här. Tillbringar två kalla nätter i tyskland och sedan hem. Så till nästa resa ska jag llura ut en annan lösning (där gasol inte är inblandad)!
Innsbruck, vi ses!
Nu åker jag...
Till Andermatt...
Sen åker jag till Tyskland....
Sen åker jag hem!!!
Hola Innsbruck
Igår var en jättefin dag. Åkte tillbaka till Innsbruck från den oförutsedde tågfärjan.
Här är den omtalade tågfärjan.
Väl framme i Innsbruck åkte jag upp en väg jag inte varit på tidigare och bang, utsikt över hela stan! Även fann jag en fin park där jag och Dimva kunde strossa runt.
Innan jag for tillbaka till mattis ställe puffade jag upp kudden, tog av mig byxorna, kröp in under duntäcket, tände lampan och började läsa de sista sidorna ur "latinamerikas historia". Känner mig lite dum mot Jari där hemma. Han skickar med mig två böcker. epok, andra världskriget och istället drar jag över till en helt annan kontinent! Men inga fara än har jag Tyskland att ta mig igenom och det om något är ju passande!
***
När kvällen hade slagit rot tog jag och Dimva en promenad till Manuellas krypin. Vi lagade mat (ris, grillad zucchini med smörstekta grönsaker) drack öl och bara snackade en massa oja. Mest om snowboard och att resa sjäv. Känns skönt att få tala ut om alla sina magknippor och obehagskänslor med någon som vet exakt hur det känns.
***
Jag bestämde mig för att sova i bilen trots att jag kunde stanna hos Manuella. Men jag hade inte med mig någon bädd till Dimva som inte verkade trivas så jättebra på hennes trägolv. Så vi tog den 15 minuter långa promenaden till Mitt hem. slog på gasolen och bäddade ut sängen. (Bäddar ut sängen varje natt, då kan Dimva sova hos mig). Sen sov jag som jag aldrig sovit förut. För här vet jag att jag har folk runt omkring mig och jag tvivlar på att jag varken kommer få någon p-bot (trots att det är tidsparkering) eller någon arg gubbe slåendes på min dörr!
***
Så idag blir det att gå till veterinären och få underskrift på att hon fått avmaskningsmedel. Men först väntade min fina husbilsfrukost. Älskar det här med compact living.
***
Som lite grädde på moset ger jag er nu lite bilder från en superfin dag i Innsbruck,
Matti spelar gitarr i parken
Dimva jagar änder
Vi sitter och myser i parken
dimva hittade också en kompis
Sitta fint.
Ett tjutande alarm
TJUUUUUUUT!!!
vaknar 05:34!
Okej är det gaslarmet eller brandlarmet?
yrvaket stänger jag fort av gasolen på flaskan, rusar vidare och stänger av på pannan. Visst var det gaslarmet som tjöt så här på morgonkvisten. När jag inte kunde känna någon lukt över huvud taget börjad snegla ut för att se om det var någon som försökte gasa mig för att råna mig, Ingen där framme, ingen där bak. Jag väntade lite, inga steg. Okej skönt det i alla fall. jag tror jag upptäckte anledningen till varför den börjat tjuta. Det gjorde jag när jag skulle tända lampan. Batteriet är så gott som slut. hade visst glömt ladda det på min väg hit. Men jag upptäckte en sak jag inte gillade för några dagar sen. reduceringsventilen är på 50mbar och pannan har maxtryck på 30mbar. Är detta farligt?? Sover en timme till med gasolen avstängd god natt
***
Efter en "god" nattsömn har jag bestämt mig! Nu åker jag tillbaka till Innsbruck och stannar där några dagar. Hämtar upp min gasolflaska, fyller på den i Luzern och åker sedan till Andermatt. kanske Engelberg en sväng det återstår att se....
Parkåkning och tågfärjor förgyller vardagen
Chris, snubben som jag av en slump stötte ihop med tack vara en bil (mini cooper) Beslutade igår att vi skulle ut och åka bräda idag. Och den här dagen har jag nog aldrig lärt mig så mycket som jag gjorde idag. Helvete jag har ju lite balans ändå. Jag har åkt på boxar, hoppat högt, åkt i en gigantisk pipe (inte över kanten), gjort små 180, åkt en massa switch... Listan kan bli hr lång som helst. Men det bästa är att jag gjorde allt och det kändes så grymt! Efetr en grym åkdag fick jag låna duschen hos chris och hans polare på deras hotellrum ocjh det var fint att duscha!
jag packade in allt i bilen gjorde i ordning och ställde in GPS:en på Andermatt. Lita ALDRIG på en GPS. För nu står jag här, 2 mil från Andermatt och väntar på att en tågfärja ska ta mig dit. Japp en tågfärja! Men problemet är att min buss troligen är för hög(får max vara 2,5 min är 2,7) så jag vet inte ens om jag kan åka. Det finns såklart en väg till som tar två timma att köra (3,5 h för mig) men den är stängd under natten på grund av lavinrisk. det finns också en tredje väg och den är tillbaka hela vägen och ska ta 3 h att köra (5 h för mig). Sp hur fick jag reda på allt detta? Jo jag knakade på närmsta dörr om hur allt det här fungerade och de gav mig all information. Ett mycket trevligt par. Så just nu står jag untanför deras hus och fick lösenordet till deras internet. jag frågade lite försiktigt om jag kunde få låna det. De var först tveksamma och lite rädda att jag skulle surfa runt på mindre "fina" sidor. Men jag lovade att jag endast skulle gå ut på facebook och mejlen föratt kunna kontakta min familj. Så här står jag nu! Regnet öser ner över busstaket och mest troligt måste jag vända nosen tillbaka igen.
Brädvännen
Dag två i Laax. Jag bestämde mig direkt för att bara åka bräda halva dagen, dels för att det blir billigare och dels för att jag skulle åka själv ändå. Så jag Och Dimva tog oss en promenad upp mot anläggningsområdet för att kolla runt lite grann. Vi satte oss i solen och kollade runt lite. Först kom en svensk mamma med sin sin och klappade Dimva. Jag försökte få dem att stanna men de var tvugna att gå. Hopp! Lite senare kom det fram en tjej som ville att jag skulle köra runt i en Mini cooper i 1 1/2 timme. Jag tackade nej det till med började ställa en massa frågor. Jag gjorde ALLT för att hon INTE skulle gå! Tur var det för det kan fram en snubbe och började prata med henne lite grann och efter en liten stund kunde jag slinka in i samtalet. Det visade sig att han volentärarbetade för Burton European open och skulle åka bräda klockan tolv. Jag nappade direkt och frågade om jag fick följa. Det fick jag. Så jag slapp åka bräda själv och det blev en massa hopp och lek i parken hela eftermiddagen! Sen var det sovdags!
Välkommen till Laax
Kändes ändå ganska fint att vara på vägen igen även om det var ganska så jättejobbigt att lämna den trygghet som jag lyckats bygga upp i innsbruck.
Men solen lyste och jag kan väl inte påstå att jag kan klaga på utsikten som jag ser både i framrutan och backspegeln.
Väl i Laax kändes det så här jobbigt igen. Okej nu måste jag försöka hitta en parkering där jag kan stå utan att någon arg gubbe skäller ut mig. Jag och Dimva tog en promenad i Laax för att lokalisera oss. vad står det på skyltar, var bor folk, vilka parkeringar tillhör hotell? Det är jättemycket hotell runt omkring här och kunde utesluta deras parkeringar på en gång! Hittade tillslut en lovande som är en liten bit ifrån smeten ( 10 minuter gång till liften). Jag beslutade mig för att ställa mig där. jag tog mig i kragen och gick på fest på riders palace i hopp om att träffa en väns vän. frågade runt lite men vännen var aldrig där när jag var där. Så jag satt där i ett hörn alldeles själv och hade glömt att ta ut pengar så inte ens en öl i handen. Jag hade stor lust att gå hem för jag kände mig så dum. Men NEJ!! Det här är det jag varit rädd för, att vara ensam.
Lite längre bort satt det ett par. Så jag tog mig i kragen och gick helt enkelt fram och började tala med dem. Konversationen blev väl inte den bästa. De kom från Schweiz hade varit ett par sedan jämt, de visste inga sevärdheter och jag tror att kvinnan tyckte jag var ganska jobbig. Så efter kanske 30 minuter så ledsnade dem på mig och gick. Hopp första som jag skrämt iväg. Jag återvände till mitt hörn. efter ett tag satte sig två killar bredvid mig och en av dem tog efter ett tag kontakt. Nu hade jag någon att prata med och det räckte för mig. Vi och hans polare dansade lite och det syntes verkligen hur "coola" dem var. det var kul faktiskt Men inte tillräckligt kul för att stanna, dessutom skulle dem åka dagen efter och då skulle jag i all fall inte kunna hänga med dem. Så jag älgade hem till Dimva som troget låg och väntade på mig. Hela natten sov jag jätteoroligt, vågade inte hosta, och knappt andas. Gubben från Sankt.Anton lyckades verkligen skrämma mig ändå. Jag känner verkligen inte för att bli bortkörd från den här parkeringen så jag ligger lågt! Den där jobbiga känslan är som i min mage igen och det känns som om jag är ensammast på jorden!
Adios amigos
Nu drar jag tillbaka till österrike men den här gången till Laax. Det är med lite sorg jag lämnar denna fina plats. Nu känns det som det börjar på riktigt. Nu är jag helt själv igen och måste möta allt på egen hand. Bilen är packad och klar ska bara... Tror det kommer kännas bättre när jag väl är på rull igen. Solen lyser! Nu blir jag utan internet igen och vill ni få tag på mig skicka ett mejl. Vill gärna att min älskade största storasyster kan ge ut sin mejladress eller fixa skype. Skulle som behöva surra lite med Tess. Men drar jag upp dragkedjan på jackan och säger adios amigos.
Bortlängtan, hemlängtan och livsnjutning
Igår jag jag och Dimva ute i två tre timmar. På just den här bänken i Parken vid stan satt jag och läste om Latinamerikas historia. Solen tittade inte fram just då så det blev lite kallt om fingrarna, men det var mysigt att läsa lite grann. Han jag för tillfället bor hos är just från Argentina och vi pratade med några andra om just latinländerna och jag upptäckte att jag inte har så stor koll och insåg då att det måste göras något. Så här satt vi!
Men Dimva blev ganska arg när hon varken fick jag änderna eller busa med mig så hon gav mig onda blicken. Som straff hoppade hon upp i min famn med leriga tassar.
Så det var bara att slå ihop boken och kasta lite pinne med henne.
Ser ut som om min lilla dam blev ganska nöjd då. Tror hon börjar sakna Lullan hemma i Björkis nu.
Hon får inte alltid som hon ville. för pinnen kastades i vattnet och hon fick inte hoppa efter den. Vi fortsatte vår promenad åt ett helt annat håll. Den här kyrkan syns från parken också men nu fick jag för första gången se framsidan på den.
Keep on rooooling!! Snart åker vi till Laax, jag och Dimva. det är med lite blandade känslor som jag ska lämna Innsbruck. Trodde inte att jag skulle falla för en stad men här är jag nu.
Vi var och hade kvällsåk också, tyvärr hade vi inte tid att ta några bilder men det var bland de roligaste åken på hela resan. Åkej det har varit sjukt fint att åka kallt puder och hoppa på kuddar, veja för träd. Men nu åkte vi i parken. Kände mig inte så rädd när jag får över boxarna heller. åkte lite mer switch och jag älskar känslan av att känna att jag går framåt, att få höjd i hoppen och bara jibba runt och busa på...
Var också och städade lite i husbilen idag och insåg hur tomt det kändes utan Jennys grejor och Jenny såklart. Jag är så himla glad att hon kom hit, tror inte resan hade blivit lika bra utan henne. Eller jag VET att resan inte hade blivit lika bra utan henne!
Jag börjar få en stark hemlängntan till Björkliden också. Ganska komiskt att jag kallar Björkis för hem mmen det var mitt första ställe där jag flyttade hemifrån. Björkis var mitt språng ut i vuxenlivet och jag ångrar inte en sekund av mitt beslut att åka till denne underbara värld. Så när jag kommer upp till björkis så ska jag pussa och krama på min underbara syster och Lullan såklart. Sen ska jag sno Eriks slakline overall. Åka fortare än Elin i backen, träffa nya människor och bara känna mig som hemma!
Men först har jag lite mer ställen att besöka här och mer bilder att fota. Än är jag inte klar med den vackra snön som bara ligger här och är fantastisk.
En vanlig dag i Innsbruck
Började med att gå på toan när jag vaknade vid halv nio tiden.
Det här är utsikten jag har på dass. Kan som inte riktigt klaga på vyn.
Efter att jag gjort mina behov hoppade jag på bussen i förhoppning om att Dimva skulle få följa med på zoo, det fick hon inte så då tog vi nästa buss och åkte till Burton Store.
Här var Dimva en mindre lycklig hund. Hon gillade inte alls deras fina trägolv. Hur som så hälsade vi på en nyfunnen vän som jobbar här. Det var ungefär här som hela dagen smälte samman. Fort hoppa på nästa buss. Strunta i att betala, jag är ju bara en dum turist och kan ingen tyska. Funkar varje gång.
'
Hem och byta om till lite snowbardkläder och känna peppet. Jag Matti och Tina åkte till en närliggande anläggning. Vi åkte i parken, skogen och pisten. Hoppade över staket, kröp under och var olagliga. Favvorundan bestod av:Första en sväng i parken, Åka på en box, fifty fifty på ett bord och en liten qauterpipe med ett rör längst upp. Kan inte påstå att jag såg speciellt cool ut men den dagen kanske kommer. Sen i pisten där switch gällde, ut skogen Jibba lite på små snöhögar. Sätta 180, krypa under staket och tillbaka till liften.
Efter bortdomnade fötter, en höftsmäll och många "woho"-utrop styrdes kosan mot mitt första yogapass!
att fatta vad instruktören säger är väl för mesar! Jag drog igång med en tyskalektion i samma veva. Med andra ord fattade jag inte ett dugg om hur jag skulle andas. kanske missade hela poängen då. Men tror jag greppade en hel del. Hade som tur var en tolk och en massa andra människor att snegla på. Nu är det sova som nalkas. Imorgon blir det långpromenad med Dimva, kanske längd och på kvällen blir det brädåkning.
Dimva lever i mat och kärleksfabriken
I början var jag lite orolig hur Dimva skulle ta det här med hela resan. Men nu har jag slutat oroa mig. Hon verkar som njuta hela tiden. träffar nya människor hela tiden som överöser henne med kärlek och mat.
Här är jag och Dimva hos Jenny och syr överdrag till våran bädd. Hon tar det ganska chill i soffan och håller koll på läget. Tror hon förbereder sig för en fin längsskidtur med Zelda.
Min säng är Dimvas säng och Dimvas säng är Jennys säng. Vänner delar!! Så här ligger Dimva och Jenny och myser lite i husbilen. Vet inte riktigt vem som är mest nöjd, men jag tror det är Jenny.
I Engelberg gick vi ut och åt en superfin pizza. Efteråt gick vi och satte oss i en annan del av restaurangen och tog oss varsin känd KaffeNils. (hemligt recept) Dimva var mest sugen på grädden så vi lade lite på hennes nos, lutade oss tillbaka och böra njöt.
I sankt.Anton Var Dimva ute på några fina promenader. Här säger vi tre hejdå till Johanna som jag vet nu har slängt sina krykor åt skogen. Så Dimva längtar nog lite tillbaka till Sankt.Anton för att hälsa på tjejligan och sin nyfunne hundvän Malolo. Så kanske måste jag lyssna på min hund och vända tillbaka hit i innan sverige och Björkliden nalkas.
Första dagen i innsbruck tod vi en fin promenad i stan. vi svängde in i en butik med Femikläder. Dimva fick följa med in och hon fick den finaste skålen. Självklart fick hon lite frolicsnacks till vattnet.
Jag jenny och Dimva drog en promenad i stan och kollade in floden Inns som går genom staden.
**
Som en liten summering av Dimva är hon med och hänger mest hela tiden. dock inte i backen men man kan ju inte alltid vara med. Det fina med Europa är att Hon alltid är välkommen och alla här älskar hundar. Så hon får ofta något gott att tugga på när vi är ut. Senast igår var både pizza och Skinka på hennes meny. Finns även en fin park här i Innsbruck där vi brukar gå. jag går och nynnar på lite låtar och hon jagar lite fåglar. Hon kan nog knappt få det bättre.
Vink vink
Nu är klockan tio minuter över sexoxh jag har just gått och lagt mig. Sover i mattis rum med dimva och dj:n förnatten. Var den äldre gubben tog vägen har jag ingen anning om! Hur som, vinkade just av jenny som är på väg hem nu. Saknar henne redan! Jag får lov att kidnappa henne på vägen till björkis. Nu kanskedet börjar på riktigt? Stå på egna brn och allt det där. Idag blir det kanske lite bräda och till helgen Laax. Det löser sig. Nu aka jag sova och nyktra till lite! Sov gott!!!
innsbruck here we come!
Hejdå kramar i sankt.Anton och vi styrde blå faran mot Innsbruck.
Jenny har en vän som bor här som vi ska hälsa på. Självklart åka lite bräda och njuta av livet!
Matti bjöd på fylld pumpa med ost ost ost ost, lök och grädde. var rikgit gott faktiskt. En bra start på Innsbruckvistelsen.
***
Jag, Jenny och Dimva gick på en promenad och kollade in olika saker i staden. Det var flatljus och en vilodag kändes inte helt fel.
Finns riktigt fina mysiga ställen och det här är mitt inne i stan.
Finns ochså rikgit fina hus. bara du öppnar ögonen så ser du alla fina stora detaljer. som den här tavlan på ett hus.
***
Gasolen är återigen fixad! Börjar bli riktigt less på hela gasolhistorien. Vi hittade ett ställe som fyller upp med gasol. Men (det är alltid ett men) de kan inte fylla på den svenska flaskan, de har inte de munstyckena i österrike. så jag köpte ett nytt munstycke och var tvungen att köpa en helt ny flaska också. fick då också reda på att bara dra åt gasolslangarna med slangklämma inte är tillåtet i österrike utan den måste fixeras fast (suck). Vi struntade i det och satte bara dit den nya och in med flaskan. Japp nu har jag gasol igen och tre olika munstycken. Måste säga att folk är riktigt trevliga i denna "by". För han som hjälpte oss med gasolen förvarar just nu min svenska flaska i sin butik (fast utanför byggnaden). Så när jag ska hem till sverige så svänger jag bara förbi innsbruck, plockar upp min flaska, lämnar tillbaka den andra, får tillbaka pantpengar och bjuder på en kaffe värd 50 cent. Gillar verkligen folket i den här stan... trevliga, gästvänliga, engelsktalande och såååå mycket mer....
***
Nu kommer det bästa... Gissa.... Snowboard!!!
Åkte till någon anläggning kanske ett timma härifrån och det var helt fantastiskt!!!
Efter in liten hajk har vi nått toppen. Det var ungefär 15 grader i solen och jackorna åkte av direkt. Blev riktigt fin vårsnö i solen och fint puder i skuggan!
Efter några fina puderåkning är det lite hinderbana som gäller. Här hoppar jag fram på ett ben över en grusad väg. Efter den svåra utmaningen kommer jag i mål som vinnare och mycket belåten, redo för nästa sköna sväng.
Vi hade våran lilla after ski uppe på berget med en helt fanatstisk utsikt. Vi var omringade av dessa vackra berg och leendet kunde som inte lämna våra läppar så vi dansade , sjung med till musik och drack raddler (öl och sprite blandade) Blir som en söt öl. ganska fint må jag säga.
***
Nu är vi hemma igen och det lutar mot en liten utgång. hoppas bara att bakfyllan inte blir så står för imorgon blir det sån där skön jibbruunda i slashsnö som det bara inte går att inte älska. Vantarna ska gå att vrida ur efter första åket och rumpan ska vara blöt ändå in på huden (vilket som inte händer mig för jag har två lagar gore tex på mina AK Burton byxor). tror inte livet kan vara bättre just nu. Enjoy!
Lite snowboardbilder
I
Innan vi for ut på en liten hajk. Marielle tittar ut över bergen.
Jag, Marielle och Jenny står peppade för en fin dag med strålande solsken.
Dags att börja vandra.
Evelina sprutar lite fin snö och jenny har just sprutat sin.
Jag och jenny var och busade lite i backen. Här hoppar jag lite grann. Kul som bara den.
Jenny busar också på i backen.
