Hoppas det är värt mödan

I sommras köpte jag bussen och i början av december började jag bygga om den. Så ända sedan första advent har inget annat nästan existerat i min värld. Det har varit en massa planerande hit och dit hela tiden. Saker som måste göras, grejor som behöver lagas, prylar som ska investeras. Sen frågar folk vad jag har för resplan! VA!? det är ju tur att jag inte vill ha någon plan och bara go with the flow. För Om jag nu hade velat ha hade det inte funnits tid för att söka runt på olika gatustenar och slalombackar. Inte för att gnälla nej nej, inte så men det är mycket som ska klaffa och stämma för att det ska bli en fin melodi. har nu tillbringat förmiddagen åt att fixa med kontokort, säkerheten av datorn och telefonen. Nu ska jag bara montera två saker till och kanske söka veterinärnummer i olika länder, fixa en reservrem (Kankse mecaMagnus har en på lager?(glad gubbe)) och och och... Näe så fort jag lämnar detta avlånga land så har jag semester... Och väl i Zürich ska jag endast njuta av det goda sällskapet. Dimva och Jenny. Äta god mat (om det nu finns fin veggomat annars blir det väl en kebabrulle utan kebab), dricka rött vin,  doppa ansiktet i snö och få en oöverträflig träningsverk i vänster lår efter all fantastisk puderåkning.
Här flyger Peter mitt i Umebacken

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0