Kaffe kaffe kaffe

I min husbil skall det serveras kaffe!
12v kaffebryggare som sticker ut 10 sm från väggen, 8 koppar är beställd. Oj vad trevligt med kafferep i bobilen.
 
 
 

Det som är värt att skriva om

Låt mig få berätta en väldigt enkel sak.
Jag ska berätta hur mitt liv ser ut just nu genom några få ord:
 
Jobba-bygga husbil-hushållsysslor-crossfit-sudoku/korsord-fjällen!

Tiden är knapp och dygnet är alltid en kamp mot tiden. Jag försöker fylla sekunder med så mycket som möjligt hela tiden. Det blir ibland svårt att hinna skriva om allt fantastiskt som händer i våra svenska fjäll. För där uppe finns det inte tid att nörda framför en dator, där fångar jag dagen och jag fångar alla fantastiska ögonblick med underbara människor.
 
Nu ligger jag i Kiruna med riskudde mot nacken för att behandla min nackspärr. Nu finns det tid att öppna en liten del av mitt liv för er som vill veta vad jag busar omkring med. 
 
Vi kan börja från: Bilresan västerut längs den farligaste europavägen,  E10:an
 
Blå himmel med lite blåst här i gruvstaden kiruna. Solen strålar och lyckan infinner sig. Bilen är färdigpackad och den 10 mil långa resan mot mitt  "hem" Bjökliden kan ta sin början. 
 
Vinden är starkare på vissa ställen och drivor av snö har samlats på ena körbanan. Tre mil utanför Kiruna har ett godståg med 12 containrar blåst omkull på järnvägspåret (fem dagar senare är fortfarande tågtrafiken avstängd. 
Men vädret är fantastiskt och bilden är tagen strax efter tågolyckan. Du ser hur vinden biter tag  snön som blåser runt uppe på bergtoppen.
 
 
 
På dagarna åker jag bräda och på kvällarna umgås jag med allt underbart folk som finns i den lilla byn.
Även vänner som jag skakat hand dyker upp varjae gång jag är i baren. 
För det som jag fått höra så ska fernet bli gott efter 6cl x 12 st.
Testet är igång.
Fernet ska helst avnjutas tillsammans med en god öl. men jag var beskmätt och tog en sliskig cider till min tredje fernet. 
Den fjärde har jag ingen bild på.
 
Efter storm kommer solken och inte ett litet sådant. Jag och Joel bokade in oss på heliskiing (heliboarding).
Den "lilla tjejen" fick sitta fram. Massa knappar att akta sig för, men utsikten från ett stort helikopterfönster är olsagbart. 
Pga den stora lavinrisken så kommer vi idag åka på "cruisaråk". 
Men de tre åken som vi skulle göra blev bara ett!
 
Moder natur visade att henne bråkar man inte med i onödan.
En lavin hade gått i riksgränsen och en man i den. Våra guider skulle dit och hjälpa till. 
Vi lastade fort in allt i helikoptern och flög fort tillbaka till björkliden. Vi hoppade ut ur helikoptern och såg den flyga iväg. 
 
Lyckligtvis överlevde denna man och ingen annan i den 500 meter breda lavinen hade hamnat i den. 
 
Ni kan själv läsa om hans ord i länken här nedan.
 
 
 
Söndagen blev en händelserik dag. resan tillbaka till stan hade kommit till slut. 
Runt 20 tiden var bilen packad, backen läggs i och jag rullar ut från parkeringen. 
Det är alltid en gnutta sorg i bröstet när det är dags att lämna min fantastiska fjäll. 
Men öpplevelserna slutar inte här. Vissa saker kan bara hända här uppe. 
Som tillexempel att månen lyser så starkt att jag måste fälla ner solskyddet för att inte bli bländad!
Norrland är charmigt, farligt och helt bedårande. 
 
 
Jo just det, dieselvärmaren i bussen är till hälften monterad!
 
 
 
 
 
 
 

Jag rullar

Eller nej jag kör inte Volvo längre!
 
Kissekatten gick i pension för 4 månader sedan. Saknar den ibland faktiskt. Det är inte lika coolt att ha fluffiga tärningar i backspegeln på en röd Audi som en vit gammal 740.
Apropå Audin så har den blivit pimpad! Eller rättare sagt: En svart stoooor takbox har blivit med röd Audi!
 Sedan apropå svart takbox, så har jag en vit Mercedes-benz buss. Och den kommer få nya dosor att rulla runt på nästa vecka! Och apropå Stjärnan så har jag en blå 310 -86 till salu!
 
 

Det är hål i mitt tak

Nu är stunden kommen! Det är dags att ta tag i det här med fönster!
Jag har nu skjutit upp det här över en månad, nej säkert tre månader. Jag har hittat på annat att göra bara för att slippa. 
Det är lite nojjigt att sätta sticksågen i en buss med värde 50 000+ efter flera hundra timmar slit med isolering.
 
Efter att ha läst infobladet (5 bilder) över sju gånger så var det dags att sluta med teorin och börja med det praktiska.
 
Jag började med att försöka komma upp på taket!
Stegen jag lånar från Emil är lite kort. Så jag testade först ställa den på två stolar, fortfarande för låg.
Då testade jag ett ställa dit husvagnsbordet, det kanske kan gå om jag står på metallbågen längst upp!
Fötterna på stegen är av plast och lite hala mot bordet. Hade inte min garagekompis varit där hade jag nog inte klättrat upp. eller i vilket fall haft med telefonen på taket. 
Men jag kan inte anpassa mitt arbete efter någon annan. Vid sådana här situationer måste finurligheten ta över.
 
Jag började att sätta snara med en stropp runt pelaren.
 
 
Knyter ett snöre i stroppen och kastar över till andra sidan.
 
 
Om stegen nu skulle falla så kan jag klättra ner. 
 
 
Kul att klättra upp blev det också
 
Sticksåg, tejp och måttband var mycket goda vänner vid monteringen.
Det var inte alls svårt det här. Nu är det dags att jag slutar att underskatta mig själv och fatta att jag fixar det här. Jag menar hur svårt kan det vara??
 
Bussen innan montering av takluckan.
 
Bussen efter montering av taklucka
 
Som ni ser på bilden så har jag nu ett alldeles eget norrskensfönster. Gissa om det är en nöjd tjej som just har krypit ner under täcket med Dimva raklång vid sidan. Imorgon väntar fjällen, Knasigt nog känns det lite trist, blev som pep på att såga fler hål.
 
Sov gott alla fantastiska
 

RSS 2.0