Min extra världens snyggaste jacka

Det lilla extra kan var precis lagom!
 
De ringer när jag jobbar, oho!
Tur Emil var hemma och kunde ta emot min jacka!
 
Väl hemkommen från jobbet så ligger Emil och sover som vanligt vid den här tiden.
Jag smyger in och försöker se. Var är den? Världens snyggaste jacka som säkert kommer vara för liten?
AHA!! Där ligger paketet mitt på köksbordet med den så prydliga blue-tamatotejpen runt.
Jag smyger ut med paketet i min hand, stänger ytterdörren så tyst jag bara kan. 
Bort med denne haglöfsjacka, slänger den på räcket, sliter ivrigt men försiktigt upp den sega tejpen.
 
Nu ser jag mönstret, tänk om den inte skulle vara för liten, tänk om!!?!
 
Jag håller nederdelen av jackan mot mina höfter. Det kan gå.
 
Fort upp med dragkedjorna, kryper in i jackan, sätter tillrätta och börjar dra ner dragkedjan som går över höften...
Den går ner utan problem!
Världens snyggaste jacka i extra liten sitter som ett smäck! Leendet kan inte försvinna från mina läppar. Jag slipper sy ut den. Eller?
 
 
kanske att den sitter lite för bra över höfterna. Kan jag stå i mitt stance? Äsch va fan då får jag la dra upp den 10 centimeter. För den sitter som ett smäck och hundpromenaden gick jättebra tillsammans med min Dimva och världens snyggaste jacka!
 
 
Efter att ha klippt sönder den svarta likadana för att den var för stor (XL) i april så har jag sedan dess tänkt på denna skönhet. Nu behövs inte ens saxen. God jull gott folk och hoppas ni får en lika fin julklapp som jag.
 
 
 

Jackan jag verkligen vill ha

Nu har jag gjort det igen!
 
I början av det här året såg jag den mest fantastiska jackan som någon någonsin tillverkat!
 
Burton restridted true black chilcat.
 
Men eftersom jag då var väldigt snål och tvekade om det verkligen var värt det!
Det slutade med att jag köpte jackan i XL herrmodell. den var som ett tält på mig! 
Det slutade med att jag satte sax och nål i den
 
Mina syskills var inte de bästa så det blev ganska kasst faktiskt. 
 
Så nu när jag egentligen borde sova så bläddrade jag igenom dessa herrjackorpå blå tomaten och fann den!
Inte samma färg men samma mönster.
Världens snyggaste jacka till salu igen!! Som jag letade i höstas!
 
 
Ett problem bara... XS...
Det skiter jag i! Jag få i sådana fall anlita en sömerska som kan skarva ihop de två snyggaste jackorna i världen till en som passar mig. 
Tänker inte göra om samma misstag och vänta ut tiden, jackan är beställd!
 
Upp om 4,5 timmar, sov gott!
 
 
 

Farfar med ett stort F

Husbil hit och husbil dit!
 
Nu kastar vi loss och struntar i den där kärran för fem sekunder...
 
Det är lite halvfarligt att gå igenom gamla mejl jag för flera år sedan skickat till olika personer.
Saker som försvunnit ur huvudet dyker upp igen och en känsla över att jag kanske inte tog vara på den tiden som var gör mig lite deppig. 
Hittade en mejl jag en gång skickat till farfar från min första säsong på icehotel. Han ville ha bilder på bygget. Jag minns att det var med besvärelse gick ut och fotade en arbetsdag för att sedan skicka bilder till min farfar.
Han var jag bara nyfiken och brydde sig. 
Han fick lite bilder och en historia skriven.
Jag fick ett svar av honom:
 
Hej Bina 
 
Tack för de fina bilderna samt den trevliga berättelsen, det blev jag glad för.
Har du ledigt nu i helgen så du kan fira den.
Jag önskar er en trevlig Ny Års  fest.
 
Din Farfar
 
 
När jag åter läste det här mejlet blev det som en klump av glädje och sorg. 
Det är speciellt två saker som berörde.
1, Han tilltalar mig som Bina!
Har alltid gillat när folk står mig nära sätter ett smeknamn på mig, det känns mer som en närmare relation istället för att vara formell och använda ens riktiga namn.
2, Din Farfar!
Han var/är min Farfar och han skriver farfar med ett versalt "F". Det var/är hans namn. För mig kommer det aldrig vara Lasse/Lars-Erik, nej Farfar är Farfar och kommer alltid att vara det!
 
Jag svarade aldrig på det här mejlet. Så varför kan jag inte skicka dig ett brev nu? Du kan förstås inte läsa själv längre, lite svårt att läsa med all jord runt omkring. så då får helt enkelt andra läsa för dig!
 
 
Hej Farfar!
 
Nu bor jag hos Emil i hans kök och det funkar jättebra, han tycker om Dimva och accepterar mig (skratt). 
Imorgon ska jag, Dimva och en kompis som heter Emma åka längdskidor till en stuga som jag hyr via LKAB. Ungefär 4-5 km måste vi skidra från bilvägen. Det ska bli fantastiskt skönt att få komma ut i naturen. Jag kan skicka lite bilder till dig från stugbesöket när jag kommer tillbaka. Vi ska bara sova där en natt så kanske får du se imorgon. Nu ska jag försöka sova så att jag orkar upp i tid imorgon. 
 
Ha det kanon fint och hälsa Farmor. 
 
Kram kram 
 

 
 

Det blir tätt och slätt med NASA

Projekt få väggen slät och fin!
Melllan all markisolering så sprutar jag för fogskum och sedan sätter jag isoleringen NASA har tagit fram för sina månbesök. Det är inte en husbil jag bygger det är en månraket!






En milstolpe

Den är inte fastskruvad och isoleringen bakom är inte riktigt klar.
MEN...
Den är grön och den är tillsågad och det är MIN första vägg som kommer monteras i MIN husbil!
 
 
Fort iväg och träna crossfit, sen hem och dricka lite fet mjölk.
 
Dags att byta om och ta tag i bussbygget för idag har en milstolpe passerat, nu är det bara tt rusa till nästa. 
 
 
 
 

Kärlek till snö

Och kärlek till min största kärlek!
 
 
Tror hon är lika glad att se mig som jag över att se henne.
 
Jag drog på mig min varma lusekofta och lade mig i stora sked mycket lycklig. 
Den lilla skedan var minst lika glad (som du kan se på bilden)!
 
Äntligen innanför cirkeln igen.
 

En sista dans

Sista kvällen!
 
Sara: Jag vill hellre ha en irish Coffee istället för en flamberad banan för då sover man gott också!
Jag: På en Irish? Den innehåller ju kaffe!?
Sara: Men det är ju 80% wiskey, 15% kaffe och 5% grädde!
Jag: Ja okej då!
 
Snubbe som hänger vid ingången: Magina?
Bina: Öhh??
Sara: No!
 
Sara: Jag ångar att jag lärde dig spanska!
Jag: Varför jag kan både beställa café con leche och douz cervesas, grande!
Sara: Ja just därför! Det är du som tar hand om mig imorgon på planet!
 
På väg hem från karaokebaren så dansade vi lite grundsteg i balett och aerobics...
Snubbe: you...... Någonting
Vi: Noooo.... hahahahaha.
still dancing!
 
Please wait... i 10 minuter...
 
 
 

Allting har ett slut

 
 
Imorgon har vi varit på denna vulkanö i två varma veckor och det är nu dags att vinka av Fuerteventura och åka hem till ett härligt fint Sverige. Vi tackar för denna tid med fantastiska upplevelser, diverse blåmärken, skratt och alkoholhaltiga drinkar.
 
 
Vi har besökt grottor, fiskeorter...
 
 
 
...Sandständer, städer och restauranger.
 
  
 
Vi har surfat, åkt båt, solat....
 
 
 
...Läst böcker, kollat på tv och hyrt bil med takräcken.
 
  
 
Vi har känt slag av havet, glädje, hemlängtan...
 
  
 
...Förvirring, bushumör och lugn.
 
  
 
Intressanta människor, nya bekantskaper och massa nya spanska ord. 
 
 
 
Solbränd, nöjd och ostfantaster.
 
  
 
Solnedgångar, vindar och vågor.
 
 
 
 
 
 
Tack Sara, Mats och Tobba för en fin och härlig resa. 
 
Så nu måste vi resenärerna fixa dropbox, för jag har 1008 bilder att dela med mig av. 
 

RSS 2.0