Låkta midsummer snowcamp
Jag älskar verkligen sommaren, den gör så att vi kan åka snowboard i värme!
Vi är några vänner som ville fira midsommar utomhus.
Några av oss i skaran skulle såklart jobba just denna helg. Det gjorde valet av plats enkel.
Självklart ska vi bo på deras jobb, alla ska vara med! Tur för oss att de råkar jobba på ett av sveriges vackraste platser, som råkar ligga mitt ute på fjället och dessutom har megamycket snö, Låktatjåkka fjällstation 1228 möh.
Efter jobbet på fredag så gasade jag, Dimva och Samuel upp till Björkliden för att möta upp Gustav och Lucy. Tillsammans Började vi den 9km långa promenaden med sikte mot fina snöfält.
Gustav med skidor och Samuel med Bräda går med bestämda steg med sikte på snö.
När vi tog en liten matpaus var det tå hundar som inte rikigt var nöjda med att ligga still. Här är det Dimva som pratar för att få fart på oss.
Väl framme blir det lite kvällsmål i matsalen.
Gustav och Oskar Fikar på låkta fjällstation.
Låkta midsummer snowcamp Går ut på att åka plankor, hänga i gäng och bara njuta av varenda sekund. Alla tre målen med snowcamp gick i uppfyllelse.
Vi började med att skotta upp en kick och självklart är discokulan upphängd!
Ubbe (fru bäver) är som alltid lika pepp och peppande med sina bävriga moves
Oskar Röjer med ett Härligt långt och stiligt hopp
Samuel siktar högt
Jag fiskar efter clean bs air
Gustav kör discodance i luften
Mycket snö, sol och gott sällskap gjorde lördagen fantastisk!
Söndagen bjöd på lite mer adrenlin, sprickor och brottning i skogen. Hemresan var det perfekta avslutet som ni för höra om nästa inlägg. Tills dess, shredda lungt och njut.
Tack och adjö!
Tack för alla fina gratulationer igår. Det värmde verkligen.
Dagens upplysning igår:
"Buenos Dias !!!
Todos los dias son buenos !!!
o no ?
Tu decides"
Todos los dias son buenos !!!
o no ?
Tu decides"
Att fylla 26 år ser jag som något väldigt fint. Jag har nu haft en tid på 26 år där jag har fått lära mig saker, haft roligt och lärt känna underbara människor. Så vi skålar för tiden som är relativ.
Min dag igår hade jag äran att få fira tillsammans med Dimva och Smilla. Sedan for jag till jobbet och bjöd "gubbarna" på en hembakad kladdkaketårta.
Men den absolut bästa hälsningen fick jag av mina två systerdöttrar som sjung för mig, med lite hjälp från morsan!
Tack så hemskt mycket.
Idag började jag på rikigt att riva. Adjö till gamla inrednignen i husbilen.
Såhär såg mitt rullande hem ut.
Men blir jag inte nöjd så är det bara att börja om! Det går så otroligt mycket fortare att riva än att bygga.
Det är många timmars arbete som jag tog bort på en och samma förmiddag.
Men det känns inte jobbigt alls. Dels har jag använt bobilen så mycket att tiden är "tillbakabetald".
Sedan vet jag hur grym den kommer bli med nästa "möblering".
Bara lite el och vägarna kvar. sen blir det att börja med version 2,0 av bobilen.
Fall innan du står
Jag började hoppa våren 2010. En god vän lärde mig göra en ollie någon vecka innan min första tävling, Black Bear open i Björkliden. Tyvärr så tog säsongen slut efter tävlingen. Jag blev lite för peppad och råkade krascha och fick en fraktur i revbenet och en muskelblödning i låret. Det var bara att snällt vänta på nästa års säsong som skulle bjuda på mer tid i luften.
Idag har jag gjort en annan utmanning. Jag har just redigerat rörlig bild!
Detta är Skrattmusklers första redigerade film. Materialet är från 2011 en stormig dag i Björkliden när jag försöker lära mig hoppa. Alla är vi nybörjare någon gång!
Tider som varit och ett startskott
I vanliga fall brukar ångesten smyga sig på som en depression när säsongen närmar sig sitt slut.
Men i år tar jag det hela med ro och ser till och med fram emot sommaren.
Det finns olika anledningar till denna välbehagkänska.
Säsongen har varit bra: Mycket snö, mycket puder, heliskiing på toppendagen, vintertältat och turat, Dimva har hängt med på äventyr. Sovit på Låkkta, använt min skoter, Kört inkaleden på BlackBearOpen, skottat och kört Soldalenclassic, Träffat nya vänner, Umgåtts med gamla vänner. Massa solklara anledningar till att vara nöjd.
Ett glatt gäng med hudar och snöskor i Björkliden
Klicka för större bild
Säsongen är INTE slut!: Bara för att backarna stänger så finns det faktiskt snö kvar och en skillnad från de andra åren är att jag verkligen har funnit tjusningen och magin med att gå på topptur. Det handlar inte om att åka snowboard eller komma upp fortast, det handlar om så mycket mer! Att förstå naturen och berget. Att njuta av det vackra som du ser så mycket mer av på toppen av ett berg. Åka snowboard ner är en bonus.
Jag, Wilsson, Joel, Lucy och Dimva på tur på Loussa
Klicka för större bild
Börjar se det fina med barmark: Ibland är det lättare utan ett vitt täcke på backen. man kan ju... Springa och.... så kan man göra massa annat som går att göra året runt.
Hannahs 30 års kalas förra året. barmarksäsong!
Klicka för större bild
Frukost på bron i solstrålar: Jag fick ett eget hem förra hösten så det här är min och Dimvas första sommar i eget hem. Vi råkar bo på sommar/sol-sidan. Frukost ute i strålarna har blivit standard, energin från eldklotet går inte att ersätta.
En solig vårdag på bron med Dimva och Smilla
Klicka för större bild
Bygga om husbilen: Gör om gör rätt! Nu när jag har bott i bussen en del så upptäcker jag brister. Då är det bara att riva ut och börja om.
Men den största anledningen till mitt sinnesro....
Uppladdningen och försäsongsträningen till nästa säsong: För den här sommaren är den sommaren!
Tillsammans med min snowboardtränare Joel så har vi satt upp mål för snowboardsäsongen 15/16. Allt börjar denna sommar! Fysträning, intervaller och flås är på schemat, allt för att få de bästa förutsättningarna tills snön börjar falla igen.
Men innan vintern är här igen så är det sommaren som gäller. Anmälan till Jägarmilen och Bamm är inte gjord än men jag är psykist inställd på detta. Det ska bli många plockade höjdmetrar, långa löpsträckor och fys med fokus på bål, rygg och ben.
För att uppfylla mina mål under vintern så behöver jag en morot och den bästa moroten är att ha delmål. Så nästa är ska jag börja tävla. För det är något speciellt när jag står på startlinjen och vet att alla tittar på mig. Det ger mig en kick som gör att jag hamnar i en peppande sinnesstämning, som i sin tur gör att jag bara kör!
Ett steg för att locka fram glädjen och det bästa i mig. För jag har ändå alltid varit en tävlingsmänniska.
Listan med mål för snowboardsäsongen 15/16
360 i bigjump
Lära mig raila
få fin grab- och tweakteknik
Åka med bestämdhet
Fakie lika bra som vanligt
Här är skissen på mål och delmål.
Klicka för större bild
Följ Skrattmuskler på facebook och ta del av min resa i glöd och blod.
Skrattmuskler i abiskoalperna
Ofta är livet härligt men vissa dagar är det lite extra grymt. Som dagar då det är heliboarding. I slutet av mars var jag och testade flygvingarna och hamnade på åtta olika toppar under strålande sol och nyfallet puder. Det var en dag då jag tränade mina skrattmuskler.
Jag som gör ett försök till att stå på händer efter ett åk från toppen i bild, abiskoalperna.
Här bjuder jag på ett av åtta åk jag gjorde denna dag. De flesta av åken så var mitt spår som en rak etta, det är kul när det går fort! Men här får ni se några riktigt mysiga pudersvängar. Filmare är Gustav.
klicka här --> heliåket
SkrattMuskler ska användas
För sex år sedan fann jag kärleken till norra lapplands magiska fjäll, till mentaliteten och till det vita guldet. Det tog några år för mig att inse att jag hade hittat hem!
Men en rastlös själ i ett tryggt hem bäddar för ett sug efter utmanningar och äventyr. Tillsammans med en klick genusmedvetenhet Kunde det inte undgå mig att analysera den hobbyn jag älskar mest av allt, Åka Snowboard!
Det finns ett pepp från tjejer till tjejer bara en tjej kan ge.
Men det kan vara svårt att finna detta pepp då sällan tjejer syns särskillt mycket.
Genom SkrattMuskler Vill jag peppa andra att finna glädjen på berget, i motorhuven, kring elden. Tillsammans med vänner bjuder jag upp till garv.
Som en kick off så bjuder jag på falsk sång och mycket skrattmuskler.
Halvfull eller helfylld dag?
Jobb, Hej Tö, buss, hund, jogging.
Den senaste tiden har flugit förbi och jag kömpar för att hinna ikapp tiden. Men Den där tiden är lika svår att fånga som att fånga vinden i en bandyboll.
Istället för tidsjakt så har jag målat!
Bygga bobil är rikigt skoj när det blir lite olika färger i den. Mina fina vackra bänkskivor blev supersnygga i bets. Även bänklister har jag sågat och slipat till och superduper nöjd blev jag.
Just lagt dit mina nymålade bänkskivor.
Dimva hade det kanske bra idag hon också, Mellan snönedfallet så tittade solen fram och hon fick väjla mellan att ligga i skugga eller sol. Hon valde skugga på sin fina filt.
Dimva är ingen soldyrkare.
Var är jag? Som vanligt har jag världens sämsta lokalsinne, men för att hitta hem så måste vägen visas, därför ska jag alltid ha en karta framme på bordet. Den skall lackas fast så idag skar jag till den. Men först! bort med alla veck.
Karta med veck, ostruken
Karta utan veck, struken.
Efter lite kartläsning så fick jag följa med på cirkus.
Jag undrar hur djuren har det på cirkus egentligen.
Dagen blev fylld idag också, det är kanske då som man fångat den? Hur som nu önskar jag och en snarkande Dimva er godnatt och sov gott allihoppa för imorgon nak´lkas mer bobilsbygge.
//Respekt och kärlek.
Det börjar likna ett hem
14 Timmar slit i garaget har gett resultat idag!
Men den här gången har jag fått mycket välbehövlig hjälp!
Det började med att Mats kom förbi för att säga hej i garaget. Han var dum nog att fråga om jag ville ha hjälp. Direkt gav jag honom installation av dieselvärmaren åt honom. Till en början gick det jättebra. klipp och koppling.
Men när det väl var dags att testa så blåste den åt fel hål! Efter ett antal timmar i felsökning utan att hitta felet så var han tvungen att bege sig.
Sara var också förbi och hjälpte till med förvaringsinredningen.
Så när Mats hade farit så bad jag Emil om han ville komma och hjälpa. Efter någon timmas studering av ritningsschema och kablar så hittade vi felet. Det var motorn som var felvänd! Attans det var mekfel, backjobb för mig.
Men nu sitter den i alla fall på plats och blåser IN varm luft i skåpet.
Så vad har jag hunnit göra i bodelen idag då?
En massa saker. Bänkskivorna är nu fastskruvade. En trådkorg har placerats ut. En dörrmatta har dykt upp. Garderoben har börjat ta form.
Det mesta som är ditskruvat idag kommer tas ner efter veckan då det blir dags att dra lite med penseln.
Och oavsett hur ren jag försöker hålla mig så går det inte! Jag är och förblir en lortgris.
Men hjärtat på bilen är ännu inte fixat!
Glödstiften måste skruvas ner och elektroniken på dem sättas fast, Men det gör jag inte idag, det får bli imorgon.
Var är min karma?
Skiten går inte att köra med!
har slitit som ett djur varenda jävla dag, snowboardsäsongen har blivit drabbad och vad får man för det??
Jo tackar tackar för trasig gäng i ett glödstift som man dessutom inte kommer åt utan att lyfta ut hela motorn!
tack gud tack!
eländes glödning
Jag har slitit hela dagen med bussen. försökt hinna med så mycket som möjligt.
Jag vrider om nyckeln och bussen snurrar igång dirket. Glad i hågen backar jag ut från garaget där den stått och samlat damm över ett år. Innan jag hinner hem så går en blinkerslampa. Så jag svänger in på OKQ8 och byter ut den trasiga.
Det är nu det större problemet börjar!
Glödlampan slocknar inte!
Vrider om, men den vill inte slockna. Så det blir att köra hem, fort!
Jag testar några gånger till och ibland slocknar den och ibland inte.
Det verkar som om det är dags att byta ut glödstiften. Så någon besiktning halvsju imorgon blir det inte, FAN!
Självklart ska det inte bara vara att göra. Grejer måste skruvas bort och oringar måste också införskaffas.
Om någon har bytt glödstift på en sprinter så ge mig tips!
Vilka grejer måste jag ha?
Var köper jag delarna i stan, så jag får dem direkt i handen?
Tuolpatoppen ena dagen och garaget andra
Igår gick vi på berg!
Upp till Tulpatoppen var målet!
Efter en fikapaus och 1000 fallmetrar senare var formen på topp! Spänningen för att fira sig ner i sele för att sedan få ett kanonåk.
Här kastar Micke ut repet efter att jag hade skickat upp selen jag lånade.
Utsikten var majestätisk från toppen. Precis när det var dags att fara neråt tittar solen fram mellan snömolnen.
Som en flock hjortar som jagas av dumma grottmän snösprejade vi ner berget.
Det rakaste påret är mitt! Fort ska det gå.
Men åker man rakt får man inga sådana här härliga svängar som Magnus tog.
Det bästa var att alla var lika glada som Carro visar här.
Det var även en till snowboardare med i gänget. Kul med bärda!
Nu är halva åket avklarat och då åkte kameran bort! Nu blev det istället bara åkning av!
Kul med snööö!
Tillbaka vid de osynliga skotrarna där vi firar turen med en afterski-öl medan vi njuter av den vackra vyn.
Men det var igår! Nu över till idag: Bygga buss!
Jag hade in allting för att se hur det typ kommer bli...
...Sedan hade jag ut allting fa´ör att göra den slutgilitga målningen...
...Och medan färgen torkade så isolerade jag mitt avgasrör till dieselvärmaren och fällde tillbaka sätet på plats...
...Sedan satte jag in allting och mina vänner kom och provlåg!
Skivorna sviktade inte och det betyder att det kommer funka!
Imorgon dit och börja skruva fast i väggen. För på fredag är det dags för besiktning!
Ledigveckan har börjat
Ledigveckan är ett faktum! Men var är jag? Jo, i stan!
Jag taggar för ledigveckan på jobbet.
Men det är självvalt. Jag vill fixa lite grann med bussen innan fredag då den ska ut och rastas för första gången på läääänge.
Så vad gör jag??
jag inledde dagen med ett härligt crossfitpass, det första på fem veckor. Dags att komma igång igen.
Efter det så fixade jag lite små vardagsaker som måste fixas. Bland annat ta kort på Dimvas öga.
Idag fick jag även reda på att hon skall sluta att behandlas med droppar. Det gått folk betyder att jag INTE behöver kliva upp mitt i natten. Efter fyra veckors avbruten sömn så ska det bli fantastiskt att sova i sträck.
Och så har jag sälvklart varit i garaget!
Det viktiga att så på bilden ovan är inte inredningen utan lamporna!
De lyser och funkar som de ska. Nu med facit i hand så har jag inte klippt av några kablar till lamporna.
Men nu kan vi kolla på inredningen igen. Längst in har det kommit upp lite mer reglar. det är reglarna till sängen.
Även på den högra vägen börjar det komma upp reglar för min garderob/torkskåp.
Imorgon nalkas en till fri dag, jag hoppas ni har det kul!
Stor säng rymmer fler varelser
Att endast bygga på arbetsveckorna och tro att bussen ska hinna bli klar var ett ganska stort fiasko.
Ska Bobilen bli färdig någon gång så gäller det att bygga oftare än så.
Men hur som, nu är det jobbvecka och faktiskt har det gått framåt snabbare än jag hoppats på.
Jag börjar att såga fel, tänka fel och borra fel. För att sedan på den andra sidan göra allting rätt!
Jag gillar det upplägget, lär av misstag och gör inte om dem igen.
Den första sidan tog 8 dagar att bygga.
Den andra sidan har jag byggt på 4 förmidagar.
Försäkte starta bussen idag men den var helt död. Nu står batteriet på laddning och jag hoppas att motorn vill snurra imorgon.
Längst in kommer det en soffa som du kan bädda ut över bänkarna så tada så är det 180 säng i bobilen. Under sängen är det 90 cm brett så ALLA är välkomna att sova hos mig för den här bussen ska fyllas med kärlek och en discokula!
Ögonsten, ögonfröjd och ögonsnö
Vi är nu inne på den tredje veckan behandling!
Äntligen börjar det ge lite resultat!
Trycket verkar ha stabiliserat sig på en bra nivå.
Hennes digagnos är: Uveit
Uveit är en inflammation i den del av ögat som kallas uvea, till vilket räknas regnbågshinnan (iris), ciliarkroppen och åderhinnan (choroidea). I ciliarkroppen fäster linskapseln som håller ögats lins på plats.
Beroende på graden av inflammation och var den är belägen, får man oftast kortisondroppar och droppar som vidgar pupillen under ett par veckor. Vid kraftiga infektioner kan det bli aktuellt med tillägg av kortisontabletter och vid riktigt svåra fall kan det bli fråga om så kallad immunohämmande behandling, ofta i samråd med specialister inom reumatologi. Om man hittar någon infektiös orsak kan det bli aktuellt med behandling mot infektionen.
Förra veckan kunde man med blotta ögat se blod som runnit i ögat. Det är borta nu!
Så här ser tantens öga ut just nu. Dimmigt från ena hörnet och upp över pupillen som är gigantisk pga mediciner.
Vid en närmare titt ser man att hennes iris har fått några ljusare fält. Jag gissar att de har varit sen några dagar efter olyckan, men de har inte gått att se innan för att dimman varit för kraftig.
Pupillen är ännu lite oval och inte rikgit helt i "mitten" Men den har blivit mycket rundare än vad den var för tre dagar sedan.
För övrigt så har jag åkt lite bräda!
'Pappa trodde inte att jag kunde hoppa med brädan fastspännd på fötterna så jag filmade när jag hoppade, detta är bara en stillbild. Men tack pappa för "komplimangen".
Sen har jag byggt lite husbil!
Just nu håller jag på att sätta ihop ena bänken. Trä är ett fantastiskt material!
Sen har jag såklart umgåtts med min syster Becka!
Här är vi bakis efter lördagens dansgolv i baren rallaren!
En ölgrav runt halsen
Det finaste plagget i min garderob köpte jag för 7 år sedan!
Det här med shopping känns som ett slöseri med pengar.
Och så är det sjukt svårt att hitta något som jag gillar. Men efter en nån timma på stan hittade jag något som kändes som jag och slog till.
Nu när jag har varit hemma mycket med Dimva så hinner tankarna sväva iväg på olika saker.
Ofta dyker min farfar upp i mitt huvud, ibland sörjer jag, ibland spelar jag gitarr.
När jag tog på mig min nya t-shirt sa min spegelbild att jag var uppklädd!
Det har jag inte känt sedan farfars begravning i höstas.
Väärt spelar på torsdagspub på ferrum ikväll och jag ska dit.
En gång, jag tror det var då jag fyllde 20 så fick jag en present av farfar. En ask med ett gammalt halsband i som en gång i tiden tillhörde farmor.
Det halsbandet sitter nu runt min hals. Så ikväll ska farfar och farmor följa med och lyssna på musik. öldrickaransvaret får de överlåta åt mig då det är svårt att dricka när man ligger i graven.
Spegeln tycker jag är vacker!
Farmors gammla halsband, farfars gåva
