En vanlig dag i Innsbruck
Började med att gå på toan när jag vaknade vid halv nio tiden.
'
Det här är utsikten jag har på dass. Kan som inte riktigt klaga på vyn.
Efter att jag gjort mina behov hoppade jag på bussen i förhoppning om att Dimva skulle få följa med på zoo, det fick hon inte så då tog vi nästa buss och åkte till Burton Store.
Här var Dimva en mindre lycklig hund. Hon gillade inte alls deras fina trägolv. Hur som så hälsade vi på en nyfunnen vän som jobbar här. Det var ungefär här som hela dagen smälte samman. Fort hoppa på nästa buss. Strunta i att betala, jag är ju bara en dum turist och kan ingen tyska. Funkar varje gång.
'Hem och byta om till lite snowbardkläder och känna peppet. Jag Matti och Tina åkte till en närliggande anläggning. Vi åkte i parken, skogen och pisten. Hoppade över staket, kröp under och var olagliga. Favvorundan bestod av:Första en sväng i parken, Åka på en box, fifty fifty på ett bord och en liten qauterpipe med ett rör längst upp. Kan inte påstå att jag såg speciellt cool ut men den dagen kanske kommer. Sen i pisten där switch gällde, ut skogen Jibba lite på små snöhögar. Sätta 180, krypa under staket och tillbaka till liften.
Efter bortdomnade fötter, en höftsmäll och många "woho"-utrop styrdes kosan mot mitt första yogapass!
att fatta vad instruktören säger är väl för mesar! Jag drog igång med en tyskalektion i samma veva. Med andra ord fattade jag inte ett dugg om hur jag skulle andas. kanske missade hela poängen då. Men tror jag greppade en hel del. Hade som tur var en tolk och en massa andra människor att snegla på. Nu är det sova som nalkas. Imorgon blir det långpromenad med Dimva, kanske längd och på kvällen blir det brädåkning.
Dimva lever i mat och kärleksfabriken
I början var jag lite orolig hur Dimva skulle ta det här med hela resan. Men nu har jag slutat oroa mig. Hon verkar som njuta hela tiden. träffar nya människor hela tiden som överöser henne med kärlek och mat.
Här är jag och Dimva hos Jenny och syr överdrag till våran bädd. Hon tar det ganska chill i soffan och håller koll på läget. Tror hon förbereder sig för en fin längsskidtur med Zelda.
Min säng är Dimvas säng och Dimvas säng är Jennys säng. Vänner delar!! Så här ligger Dimva och Jenny och myser lite i husbilen. Vet inte riktigt vem som är mest nöjd, men jag tror det är Jenny.
I Engelberg gick vi ut och åt en superfin pizza. Efteråt gick vi och satte oss i en annan del av restaurangen och tog oss varsin känd KaffeNils. (hemligt recept) Dimva var mest sugen på grädden så vi lade lite på hennes nos, lutade oss tillbaka och böra njöt.
I sankt.Anton Var Dimva ute på några fina promenader. Här säger vi tre hejdå till Johanna som jag vet nu har slängt sina krykor åt skogen. Så Dimva längtar nog lite tillbaka till Sankt.Anton för att hälsa på tjejligan och sin nyfunne hundvän Malolo. Så kanske måste jag lyssna på min hund och vända tillbaka hit i innan sverige och Björkliden nalkas.
Första dagen i innsbruck tod vi en fin promenad i stan. vi svängde in i en butik med Femikläder. Dimva fick följa med in och hon fick den finaste skålen. Självklart fick hon lite frolicsnacks till vattnet.
Jag jenny och Dimva drog en promenad i stan och kollade in floden Inns som går genom staden.
**
Som en liten summering av Dimva är hon med och hänger mest hela tiden. dock inte i backen men man kan ju inte alltid vara med. Det fina med Europa är att Hon alltid är välkommen och alla här älskar hundar. Så hon får ofta något gott att tugga på när vi är ut. Senast igår var både pizza och Skinka på hennes meny. Finns även en fin park här i Innsbruck där vi brukar gå. jag går och nynnar på lite låtar och hon jagar lite fåglar. Hon kan nog knappt få det bättre.
Vink vink
Nu är klockan tio minuter över sexoxh jag har just gått och lagt mig. Sover i mattis rum med dimva och dj:n förnatten. Var den äldre gubben tog vägen har jag ingen anning om! Hur som, vinkade just av jenny som är på väg hem nu. Saknar henne redan! Jag får lov att kidnappa henne på vägen till björkis. Nu kanskedet börjar på riktigt? Stå på egna brn och allt det där. Idag blir det kanske lite bräda och till helgen Laax. Det löser sig. Nu aka jag sova och nyktra till lite! Sov gott!!!
innsbruck here we come!
Hejdå kramar i sankt.Anton och vi styrde blå faran mot Innsbruck.
Jenny har en vän som bor här som vi ska hälsa på. Självklart åka lite bräda och njuta av livet!
Matti bjöd på fylld pumpa med ost ost ost ost, lök och grädde. var rikgit gott faktiskt. En bra start på Innsbruckvistelsen.
***
Jag, Jenny och Dimva gick på en promenad och kollade in olika saker i staden. Det var flatljus och en vilodag kändes inte helt fel.
Finns riktigt fina mysiga ställen och det här är mitt inne i stan.
Finns ochså rikgit fina hus. bara du öppnar ögonen så ser du alla fina stora detaljer. som den här tavlan på ett hus.
***
Gasolen är återigen fixad! Börjar bli riktigt less på hela gasolhistorien. Vi hittade ett ställe som fyller upp med gasol. Men (det är alltid ett men) de kan inte fylla på den svenska flaskan, de har inte de munstyckena i österrike. så jag köpte ett nytt munstycke och var tvungen att köpa en helt ny flaska också. fick då också reda på att bara dra åt gasolslangarna med slangklämma inte är tillåtet i österrike utan den måste fixeras fast (suck). Vi struntade i det och satte bara dit den nya och in med flaskan. Japp nu har jag gasol igen och tre olika munstycken. Måste säga att folk är riktigt trevliga i denna "by". För han som hjälpte oss med gasolen förvarar just nu min svenska flaska i sin butik (fast utanför byggnaden). Så när jag ska hem till sverige så svänger jag bara förbi innsbruck, plockar upp min flaska, lämnar tillbaka den andra, får tillbaka pantpengar och bjuder på en kaffe värd 50 cent. Gillar verkligen folket i den här stan... trevliga, gästvänliga, engelsktalande och såååå mycket mer....
***
Nu kommer det bästa... Gissa.... Snowboard!!!
Åkte till någon anläggning kanske ett timma härifrån och det var helt fantastiskt!!!
Efter in liten hajk har vi nått toppen. Det var ungefär 15 grader i solen och jackorna åkte av direkt. Blev riktigt fin vårsnö i solen och fint puder i skuggan!
Efter några fina puderåkning är det lite hinderbana som gäller. Här hoppar jag fram på ett ben över en grusad väg. Efter den svåra utmaningen kommer jag i mål som vinnare och mycket belåten, redo för nästa sköna sväng.
Vi hade våran lilla after ski uppe på berget med en helt fanatstisk utsikt. Vi var omringade av dessa vackra berg och leendet kunde som inte lämna våra läppar så vi dansade , sjung med till musik och drack raddler (öl och sprite blandade) Blir som en söt öl. ganska fint må jag säga.
***
Nu är vi hemma igen och det lutar mot en liten utgång. hoppas bara att bakfyllan inte blir så står för imorgon blir det sån där skön jibbruunda i slashsnö som det bara inte går att inte älska. Vantarna ska gå att vrida ur efter första åket och rumpan ska vara blöt ändå in på huden (vilket som inte händer mig för jag har två lagar gore tex på mina AK Burton byxor). tror inte livet kan vara bättre just nu. Enjoy!
Lite snowboardbilder
I
Innan vi for ut på en liten hajk. Marielle tittar ut över bergen.
Jag, Marielle och Jenny står peppade för en fin dag med strålande solsken.
Dags att börja vandra.
Evelina sprutar lite fin snö och jenny har just sprutat sin.
Jag och jenny var och busade lite i backen. Här hoppar jag lite grann. Kul som bara den.
Jenny busar också på i backen.
En skällande dag.
Klockan ringer kvart över sju. Frukosten väntar. Vi bäddar upp sängen och rastar Dimva.
Vi kokar te och smörar våra mackor.
"DUNK DUNK DUNK"
Okej det är någon som knackar på vår dörr!
Vi står parkerade på en gravparkering och i sankt.Anton finns det ingenstans där man får stå under natten.
"DUNK DUNK DUNK"
Igen! Vi sitter tysta och tänker att personen kanske går därifrån om vi inte visar att vi är där.
"DUNK DUNK DUNK DUNK DUNK DUNK"
Personen verkligen bankar på dörren och nu måste vi bestämma om vi ska gå fram och kolla vem det är som nästan slår sönder våran ruta.
DUNK DUNK"
Vi viskar till varandra "Vi måste gå fram, ska du eller jag?"
"DUNK DUNKDUNK DUNKDUNK"
Jag på skakiga ben går fram till dörren och öppnar...
-This ain't a fucking camping place, We don't won't your shit here in Sankt.Anton!
-Sorry I didn't know that we can't stand here..."
-Take your fuking garbage and leave! This is a fucking graveyard, can't you read the signs?!
-Sorry I didn't know it was a graveyard! (var fullt medveten om att det var en gravplats men "freidhof" kan väl lika gärna betyda "fripark"?
-You got five minutes to leave before I call the police!
Skakis efter den hårda utskällningen häller jag i mig mitt varma te, startar bilen, jenny plockar undan allt som kan flyga omkring och välta. V ställer oss på en annan parkering och på grund av den "lilla" incedenten kom vi försent 30 minuter till våra brädåkerkamrater.
Sjukt less på alla otrevliga människor här (blev utsälld och kallad för "A fucking asshole" av en vuxen man i liftkön dagen innan) Kände jag bara tt jag ville härifrån. Visst fin åkning men folket gör mycket. När vi berättar om ändelsen för marielle och evelina, Vet dem precis vem denna ilskan karl är! Eftersom han hade med sig två hundar, en lös och en i munkorg. Men det är ju Gunnar! han är svensk!
Säg vad!!!!
Okej han såg garanterat med skerhet att våran bil är svenskregistrerad men valde ändå att prata engelska. Han gillar tydligen att skälla på folk, Inte första gågnen det händer och passande nog heter han Munter i efternamn.
Då kändes det mycket bättre. Så blev åkningen asbra. Lite gång, lite bräda och lite googelbränna.
Nu väntar lite vin och fina människor.
Vi kokar te och smörar våra mackor.
"DUNK DUNK DUNK"
Okej det är någon som knackar på vår dörr!
Vi står parkerade på en gravparkering och i sankt.Anton finns det ingenstans där man får stå under natten.
"DUNK DUNK DUNK"
Igen! Vi sitter tysta och tänker att personen kanske går därifrån om vi inte visar att vi är där.
"DUNK DUNK DUNK DUNK DUNK DUNK"
Personen verkligen bankar på dörren och nu måste vi bestämma om vi ska gå fram och kolla vem det är som nästan slår sönder våran ruta.
DUNK DUNK"
Vi viskar till varandra "Vi måste gå fram, ska du eller jag?"
"DUNK DUNKDUNK DUNKDUNK"
Jag på skakiga ben går fram till dörren och öppnar...
-This ain't a fucking camping place, We don't won't your shit here in Sankt.Anton!
-Sorry I didn't know that we can't stand here..."
-Take your fuking garbage and leave! This is a fucking graveyard, can't you read the signs?!
-Sorry I didn't know it was a graveyard! (var fullt medveten om att det var en gravplats men "freidhof" kan väl lika gärna betyda "fripark"?
-You got five minutes to leave before I call the police!
Skakis efter den hårda utskällningen häller jag i mig mitt varma te, startar bilen, jenny plockar undan allt som kan flyga omkring och välta. V ställer oss på en annan parkering och på grund av den "lilla" incedenten kom vi försent 30 minuter till våra brädåkerkamrater.
Sjukt less på alla otrevliga människor här (blev utsälld och kallad för "A fucking asshole" av en vuxen man i liftkön dagen innan) Kände jag bara tt jag ville härifrån. Visst fin åkning men folket gör mycket. När vi berättar om ändelsen för marielle och evelina, Vet dem precis vem denna ilskan karl är! Eftersom han hade med sig två hundar, en lös och en i munkorg. Men det är ju Gunnar! han är svensk!
Säg vad!!!!
Okej han såg garanterat med skerhet att våran bil är svenskregistrerad men valde ändå att prata engelska. Han gillar tydligen att skälla på folk, Inte första gågnen det händer och passande nog heter han Munter i efternamn.
Då kändes det mycket bättre. Så blev åkningen asbra. Lite gång, lite bräda och lite googelbränna.
Nu väntar lite vin och fina människor.
En flygande tid!
Dåligt att jag inte skriver oftare men det finns som inte riktigt tid att hinna med att uppdatera en blogg och samtidigt ha internet. Nu är jag och jenny i sankt anton. Vi kom igårkväll efter en överraskning som misslyckads totalt. Jenny skulle hälsa på en gammal vän i parken i silvretta men när vi kommer upp på berget visar det sig att vi är på fel berg och att snubben inte ens är där. Så vi styrde nosen mot sankt anton. Hittade en parkering där vi egentligen inte får stå men vi orkade inte leta. Vi drog på oss jeans, träffade jennys polare och drack varsin öl. Idag på morgon var det mulet ute så vi tog oss en välbehövlig sovmorgon. Upptäckte att vi fått en P-varning. Det blir att ställa oss på kyrkogården sen. Där kan vi nog stå i lugn och ro utsn en massa P-vakter. Nu sitter vi på ett hotell och dricker lite kaffe. Känns lite tungt att lämna engelberg. Mysigt och litet ställe. Så imorgon blir det att pumpa lite puder på alla dessa berg och då kanske jag sitter i klistret igen. Och Mats visst drar jag några svängar för dig också. Kanske jag åker till portugal ska du lära mig surfa då? Kom igen. Och förresten bussen rullar på fint nu. Det lyser och funkar fint. Måste återigen lösa mitt gasolproblem igen här i österrike.
Finmiddag
Efter allt detta vita guld som delar sig när vi surfar fram. Magen bara kurrar och kurrar så vi fyllde dem med kaffedrink och jordnötter! Det stillade hungern så vi orkade ta oss en fin och varm dusch för att sen tillsammans med dimva och magnus ta oss till en restaurang och äta en riktigt god pizza! Mysigt att Dimva kunde följa. Hon låg egentligen mest och blundade under bordet. Efter maten gick vi och satte oss i baren. En coffe nils beställdes in och Dimva fick lite grädde från toppen. När kaffet var uppdrucket så finns det som vanligt inte tid för att sova, nästa bar var ett faktum. Lite fint pepparmynta te med grön vodka blev till två sängfösare tillsamans med en mintshot. Men nu när klockan är halv tre är sängen bäddad och det är dags för ögonlocken att falla ner. Dimva snarkar redan...
En massa grejer på följd!
Jag vet inte riktigt var jag ska börja! Det har hänt en hel del sen jag senaste hade tid och tillgång till internet... Kan kanske börja och berätta från i söndags....
Söndag
Natten utanför en restaurang blev som ni redan vet väldigt väldigt kall. Men min räddning fick jag på en bensinmack 10 mil från gränsen. En jättetrevlig tjej som jobbade där försökte lista ut vad jag sa på engelska. Det jag ville ha var en tub med gasol. Men dem sålde ingen på den macken.. eftersom hon knappt kunde någon engelska alls och jag hade gett mig tusan på att få någon vettig information om vart jag kunde få tag på saker i detta land, för hittills hade jag inte lyckats med något. Så jagh fick över telefon prata engelska med hennes vännina som var bättre på språket än hon själv. Tjejen tyckte så synd om mig och tyckte att jag såg lite frusen ut och bjöd mig på en god och varm kopp kaffe. Informationen jag fick var att jag kan köpa gasol på större ställen som baumarkt, en liten allt i allo butik, Men att dem har stängt på söndagar... Glad över att fått någon slags informstion om vart jag ens ska leta efter det jag söker tackade jag henne hjärtligt genom att skriva en tacklapp på svenska som hon via google translate får översätta när hon kommer hem, en liten kul grej! Fortsatte köra i riktning mot zürich. En timma innan jag skulle plocka upp Jenny var det 1 plus i min buss då. så jag gick in och värmde mig på en Shell mack. Hade fått en adress till ett ställe tio minuter från Zürich som sålde grejor till gas och liknande. Så jag plockade upp Jenny och vi åkte till Winterthur. Tillbringade en kall natt skedandes med Jenny och Dimva.
Måndag
På morgonen. när vi efter en varm kopp kaffe på mcdonalds så for vi till den här butiken kallad Pangas att det är olika kopplingar till gasol i europa. Jag köpte ett munstycke som passar till gasolflaskorna i Schwiez om jag skulle behöva köpa en där. Vi for vidare till nästa ställe som kunde fylla på min nuvarande gasolflaska, men såklart var deras påfyllningsmaskin trasig, just idag. Men där fick vi värdefull information om vilka länder som hade samma gasolflaskor ovh även en lista över ställen i Schwiez som kan fylla på min gasolflaska. Så vi for till Luzern. Där finns det ett ställe som kunde fylla den åt oss. efter att varit nära på att krocka, kört mot svängförbud och rött i stressen för att hitta rätt ringde vi till stället och bad om vägbeskrivning. En minut i sex var vi där och dem stänger kl sex. Gasolflaskan blev full och lätnanden att verta att vi inte behöver frysa inatt var total! Vidare körde vi och på måndagkväll ankom vi till Engelberg! Jenny har varit här förut och känner lite folk här från hennes tidigare resor. Även ansikten hon inte var beredd på att se har jag nu också fått lära känna. Så det blev en brakfylla med många shots och fyllda ölglas!
Mitt i all stress med gasolen fanns en liten lucka och elen blev fixad på mindre än tio minuter. Båda lyserna lyser som dem ska nu och bussen är nu komplett och helt "perfekt" (Men jag undrar redan vad som kommer gå paj härnäst, för något mer kommer hända)!
Tisdag
Sov ganska länge och efter en varm och skön natt i blå faran så svidade vi om till snowboardkläder. Med oss hade vi en personlig guide, Patrik! Han visade oss ETT av bergen med gondoler och sittliftar till både höger och vänster. Ganska hårt men sjukligt kul att få stå på sin plankkopmis igen att leendet inte kunde lämna mina läppar! Blev lite öl på kvällen också. Men framförallt en fin och god tacosmiddag med Quornfärs medtagen från sverige! Att vi delade på en ekologisk flaska vin skall inte glömmas att nämnas!
Onsdag
PUDER PUDER PUDER!
Aldrig någonsin åkt i så mycket puder! Hade dumt nog prismbrädan. all vikt på mitt bakben och jag kunde surfa på ytan. Första åket var det mer ålning i snön men efter ett par fina åk var mjölksyran total och jag kunde spruta snö i mitt egna ansikte. var länge sedan jag kände en sådan total lycka. Jenny jag och Patrik bara surfade och log och sprutade och njöt!!!! Tyvärr blev det dags för stängning så vi tog oss ett sista åk och styrde oss mot stan. Väl hemma. Gick jag och Jenny och tog oss fina kaffedrinkar och en sur en! Nu efter en fin och svalkande dusch ska vi promeonera bort till en restaurang och få oss en fin matbit. Dimva ska följa med ut och äta. Så ikväll ska Dimva och jag för första gången äta ute tillsammans. Självklart är Jenny och En snubbe som heter Magnus som bor tillsammans med Patrik ut och äta. Det ska bli fint. Så dags att ta på sig mössan, kängor och börja gå i den nyfallna snön och få oss en välförtjänt måltid... Imorgon blir det mer surfing och bindningarna sitter nu fastskruvade på min rockerbräda!
Summering
Livet leker! Kunde inte ha varit bättre med mig nu... Mycket planer finns och jag börjar redan planera en kanadatripp till nästa år.... Vintern är bäst! Älskar det här... älskar älskar älskar!!!
En kall natt.
Eftersom mina halvljus inte riktigt vill funka så måste jag sluta rulla innan solen går ner. Jag åkte till en ort och hoppades på internetlycka. Hittade och tappade bort. Åkte fel, rakt ut i ingenstans och som tur var kom jag till am wiengarden. Tyvärr inget internet men en fin hundpromenad. Jag bäddade upp sängen, slog på gasolen och bäddade ner mig. Men mitt i natten vaknar jag av kylan! Jag kliver upp till pannan och ser att lågan är död. Testar tända och det funkar! Men så dör den igen. Jag hoppas att det bara är gasolen som är slut och att inte pannan är trasig, det hade tyvärr inte förvånat mig om den var paj. Allt iden där bussen faller samman! Så det var bara att inse fakta: natten kommer bli kall! Kryper ner i min -15 sovsäck, stoppar in huvudet och känner värmen. Jag köpte en termometer på dollar store som inte är helt fullitlig, den vissade i alla fall -23 grader ute och 14 grader inne. Men när drt kom rök när jag andades och vattnet frös till is. Drog jag slutsatsen att det var lika kallt inne som ute. Var lite rädd att dimva skulle frysa så jag bäddade in henne i täcket som hon några gånger under natten bädda sig ur. Så fort jag såg att det blivit ljust studsade jag mig fram till ratten. Måtte bara bilen starta i den här kylan! Efter några försök hoppade drn igång och det var full gas, den får inte dl nu när jag fått igång den... Duns duns hör jag från där bak när hag svängde kraftigt. Tydligen hade inte allt vatten frusit och nu hade jag is övr hela golvet. Stanna, torka det värsta och åker.
smyger in i villa området.
Finns kanske inte så mycket mer att säga såhär en lördagmorgon. Sitter i ett villa område som heter penzendorf
Jag har som tidigarenämt fel på mitt ena lyse, säkringarna blir jättevarma och där av står jag här mitt i smeten. Åkte runt här i villakvarteret och letade upplåst wifi. Jag fann det. full teking, måste stå exakt utanför ägaren av det internet jag snyltar på. Men det är för en god sak. Tillbringade hela kvällen med att pratar med pappa och försöka hitta mitt problem. Kan vara jordfel, kan också vara ett relä som är paj. Så nu på morgonen har jag gått igenom alla kablar från relät och försökt lokalisera var dem kommer ifrån. Så nu sitter jag och väntar att pappa ska äta klart sin frukost hemma i hallsberg och så ska vi gå igenom det jag har kommit fram till. Som tur är kan jag köra utan halvljus båda i Tyskland, Schwiez och Österrike. men nu skriver min far.. vi hörs
Jenny min räddare
Eftersom elen håller på och krånglar för mig, (säkringarna blir glödheta och höger vill ibland inte lysa.) tog jag helt enkelt bort säkringarna. det är många bilar här som kör utan. Men nu har det börjat bli mörkt och jag krånglade mig in till ett villområde och på så vis har jag nu lyckas få internet. Jag är inte helt säker på om jag vågar stå här hela natten. tror nästan inte det. men ett litet tag i alla fall. Det enda jag har gjort idag är att köra bil, och ha en stor klump i magen. Dagen började ganska bra efter 11 timmars sovning. Solen sken och brillorna åkte på. Sen blev det dags för matlagning och då upptäcker jag att min vattenkran har frusit. Vissa slangar sitter på lite kallare ställen. Så nu är jag till 90% säker. när den här resan är avklarad blir det att sälja obäket. Dimvas tass ser bra ut, ingen infektion och kanske redan börjat läka.
Om jag inte haft ett mål i denna stund hade jag kanske vänt tillbaka. Ingen här kan mer än fyra ord engelska och alla är en gnutta otrevliga, Tyskland ser ut som sveriges skåne. Bara platt och ingen snö! Det r tur för mig att Jenny kommer på söndag. Jag saknar henne så mycket så jag hade kunnat vara kär i henne. Hon blir verkligen min räddare på den här resan! För nu har jag faktiskt något att se fram emot. Just nu känns hela livet som en massa motgångar. Men nu är det bara 48 timmar och 48 mil kvar tills stålkvinnan kommer.
Många varma kramar till JennyPenny.
Avresan och ankomsten
Skakis som bara den styrde jag igår bilen mot Trelleborg där färjan skulle ta mig till Rostock. Jag var där nästan fyra timmar innan bara för att vara på den säkra sidan och tur var det. Ena lampan hade brunnit och jag tänkte gå ut och byta den, Jag tog med mig Dimva ut så hon också får lite frisk luft och det är då jag upptäcker det! Hon haltar och det ganska mycket! in igen och titta till hennes tass. ena lilla trampdynan har ett sår ändå ner till köttet längs hela kortsidan. hon och jag har varit tillsammans i fyra år till sommarn och hon har aldrig skärt upp tassen förut så varför just nu? nära att falla i tårar för all den nervositet, stress och spänning jag byggt på mig under de två senaste månaderna insåg jag att det inte får Dimvas tass ren. Jag upptäckte istället igen vilken fantastisk hund hon är. jag har lagt henne på soffan och hon bara sträcker fram sin onda tass mot mig. När jag inte tar den första gången sträcker hon upp den och håller tills jag greppar runt hennes ben. medan jag gräver i hennes sår med topz, pads och vatten ligger hon helt blickstilla och härdar ut! tre gånger gjorde det för ont då drog hon tillbaka tassen men sträckte fram den när hon vilat klart. Hon är bäst!
tillbaka till lampan. trodde först att parkeringsljuslampan var halvljuset då helljuset funkade. Men fick höra av min far att det är samma till hel och halvljus. Men då hann jag inte byta utan det var dags att köra ombord. inchekningen gick kanske bra snurrade bara lite fel ett par varv och fick hjälp av en tysk.
jag tillbringade natten i min husbil med min Dimva och sov ganska oroligt.
Det första som händer när jag rullar av färjan är att polisen stoppar mig! lampan är ju paj. så jag åker till en mack och ska byta rätt lampa. Bytt klart, och inget ljus!!! Klart det inte ska vara enkelt, det ska aldrig vara enkelt. Tog och ringde hem ett samtal och fick höra att det kanske kan vara ett relä eller kontakterna som blivit dåliga. Så jag har tillbringat stor del av den här dagen att försöka bli förstådd på olika mackar och ingen mack har ett relä. Till slut snurrade jag fram mig till en mercedes verkstad och svaret där var att det inte finns några relän till halvljuset. en gubbe följde med mig ut och titta och menade att det var glapp någonstans. jag orkade inte ens berätta att säkringen och kabeln som går in blir jättevarm. Sen lyste lampan igen och säkringen blev grillad. Jag bestämde mig för att fortsätta lite söderut med ett elfel någonstans.
Tittade i instruktionsboken och förstod lite grann i alla fall. Men efter mycket nya intryck, känslan av att verkligen vara helt själv och endast fått i mig två mackor vid tolv bestämde jag att det fick räcka! Nu ligger jag nerbäddad i min säng med Dimva vid min sida. Så imorgon blir det att försöka hitta nya elkablar och byta ut dem gamla, för jag tror att det kan vara felet.
Färjglatt
Nu är jag efter mycket felkörning och hjälp av en tysk hjälte är jag ombord. Men jag ska försöka få tag på internet imorgon och berätta mer utförligt om min magknip, fortkörning och bloddroppen!
pirr i magen
Det har avrit ganska lugnt, fram tills nu! precis nu. lockan börjar bli så mycket att det är dags att lämna min ttrygghet här i Malin och Andrés lya. När jag är framme i Trelleborg där min färja går från är jag helt själv! Har ju ändå haft den här tryggheten och delmålen hemma i vårt avlånga land men nu! Nu är det på rikigt. Men jag tror att pappersarbete och tråkigheter är fixade. behöver byta två lampor på min buss. ena lycktan gick för mig på vägen till gbg. hoppas bara att det är lampan som brunit, men jag hade inte blivit ett dugg förvånad om det är något annat som gått snett. Problem med min husbil är det hela tiden och elen framförallt.
Men lite lite mer tid i en trygg miljö. Ringde en gammal domarkollega och skolkamrat för två timmar sen. Alex som han heter pluggar någon teaterlinje nera i skåne som jag råkade ringa och väcka imorse. Så det blir en sväng förbi honom på en välbehövlig kopp kaffe. kul snubben visste ine vem jag var först. haha. Roligt att kunna överraska. Näe nu blir det mest en massa svammel för att jag inte ska behöva ta steget ut i bilen och lämna tryggheten. men det är det här jag har kämpat för. Nu slår jag igen min dator, lägger den i ryggsäcken. sätter på dimva halsbandet och styr mina steg med den blå faran.
Hoppas det är värt mödan
I sommras köpte jag bussen och i början av december började jag bygga om den. Så ända sedan första advent har inget annat nästan existerat i min värld. Det har varit en massa planerande hit och dit hela tiden. Saker som måste göras, grejor som behöver lagas, prylar som ska investeras. Sen frågar folk vad jag har för resplan! VA!? det är ju tur att jag inte vill ha någon plan och bara go with the flow. För Om jag nu hade velat ha hade det inte funnits tid för att söka runt på olika gatustenar och slalombackar. Inte för att gnälla nej nej, inte så men det är mycket som ska klaffa och stämma för att det ska bli en fin melodi. har nu tillbringat förmiddagen åt att fixa med kontokort, säkerheten av datorn och telefonen. Nu ska jag bara montera två saker till och kanske söka veterinärnummer i olika länder, fixa en reservrem (Kankse mecaMagnus har en på lager?(glad gubbe)) och och och... Näe så fort jag lämnar detta avlånga land så har jag semester... Och väl i Zürich ska jag endast njuta av det goda sällskapet. Dimva och Jenny. Äta god mat (om det nu finns fin veggomat annars blir det väl en kebabrulle utan kebab), dricka rött vin, doppa ansiktet i snö och få en oöverträflig träningsverk i vänster lår efter all fantastisk puderåkning.
frättande fina familjen, Förväl
Sista dagen hemma hos familjen Lindblom och jag rusar som en tok. investerat i en gasdetektorn, en annan valuta och 12/220 volt omvandlare. Hem. tvätta, damma, packa. Innan avresa fick jag fint besök gånger tre. Pappa räknas inte eftersom han är husets herre. men först kommer syster Therese med sin lilla dotter Annabell. Medan jag springer fram och tillbaka med olika förnödenheter så som laddare, engångsrakhyvel och matskål ringer min telefon. I andra änden hör jag min barndomsvän snacka. Via denna informationssida har hon lyckats lista ut att jag är i min barndomsort. jag bjuder glädjligen in henne på en fika. I väntan på hennes ankomst fortsätter jag spinna fram som en jojo med händerna fullastade. tre koppar kaffe och en semla senare somnar Annabell i min famn. Ingen mer tid att förlora. Klockan har redan dröjt över två timmar mot min reseplan, dags att åka. Sakta lägger jag ner det sovande barnet i spjällsängen. Vi fyra går ut och jag får stolt och aningen stressad visa Vican mitt rullande hem (Du kunde varit i Gbg nu Vican bara så du vet(Ett stort leende)). Efter en liten kramcermoni och hej då-klappar till Dimva hoppar hon och jag in i den blåfaran. Jag rättar till bakspegeln och börjar ratta ut. Nu är det dags för nästa äventyr i nästa stad. Och det för dröja tills Annabell och Dimva kan mysa tillsammans igen.
....
...brrrrrrrum......
...tuuut tuut......
....swiiiiich (lastbil kör om)
...tuuut tuut......
...lalala nanana...lalala... and a little creepy girl
oouf ooufuf ouuf (ingen servo vid parkering)
Möts av Malin i Göteborg och får en fin och välkomnande kram.
Hon bjud på mat, choklad, te och vin. Bättre än hotell!
Tror inte fem stjärnor kan erbjuda en Malin på köpet.
Vi pratade på och tog en lugn myskväll tillsammans med hennes hjärtevän André.
Nu ligger jag i min hotellsäng med kuddarna på "devanen" och lakan överlagt. Nu nalkas det en stunds vila.
God natt alla vänner!
Inaktiv men sjukligt aktiv
Jag lever. Och är ännu i sverige, till och med i hallsberg! Men imorgon rullar jag mot gbg. Under de här dagarna jag varit hemma har jag njutit av min goda familjs sällskap och självklart fixat med bussen. Nu är batterierna ihopkopplade så båda laddas på generatorn. Termostaten är byt, draperiet sytt, extra isolering på plats, skruvat upp brandvarnare, takbox eller bakbox ditbultad, cigguttag monterad, krokar skruvade, lösning med reservhjul fattad, isat lös min vattenpump. Det har hänt en hel del med andra ord och det är anledningen till min aktiva inaktivitet. Imorgon ska ett elastiskt snöre upp (hålla hängda saker stilla) . Reservhjulet spännas fast. Tvätta golvet. Sen sticker jag. Stannar en natt hos malin och sen blir det hej då sverige. Vi ses till våren. Och vi ses på min blivande aktiva blogg.
