En skällande dag.
Klockan ringer kvart över sju. Frukosten väntar. Vi bäddar upp sängen och rastar Dimva.
Vi kokar te och smörar våra mackor.
"DUNK DUNK DUNK"
Okej det är någon som knackar på vår dörr!
Vi står parkerade på en gravparkering och i sankt.Anton finns det ingenstans där man får stå under natten.
"DUNK DUNK DUNK"
Igen! Vi sitter tysta och tänker att personen kanske går därifrån om vi inte visar att vi är där.
"DUNK DUNK DUNK DUNK DUNK DUNK"
Personen verkligen bankar på dörren och nu måste vi bestämma om vi ska gå fram och kolla vem det är som nästan slår sönder våran ruta.
DUNK DUNK"
Vi viskar till varandra "Vi måste gå fram, ska du eller jag?"
"DUNK DUNKDUNK DUNKDUNK"
Jag på skakiga ben går fram till dörren och öppnar...
-This ain't a fucking camping place, We don't won't your shit here in Sankt.Anton!
-Sorry I didn't know that we can't stand here..."
-Take your fuking garbage and leave! This is a fucking graveyard, can't you read the signs?!
-Sorry I didn't know it was a graveyard! (var fullt medveten om att det var en gravplats men "freidhof" kan väl lika gärna betyda "fripark"?
-You got five minutes to leave before I call the police!
Skakis efter den hårda utskällningen häller jag i mig mitt varma te, startar bilen, jenny plockar undan allt som kan flyga omkring och välta. V ställer oss på en annan parkering och på grund av den "lilla" incedenten kom vi försent 30 minuter till våra brädåkerkamrater.
Sjukt less på alla otrevliga människor här (blev utsälld och kallad för "A fucking asshole" av en vuxen man i liftkön dagen innan) Kände jag bara tt jag ville härifrån. Visst fin åkning men folket gör mycket. När vi berättar om ändelsen för marielle och evelina, Vet dem precis vem denna ilskan karl är! Eftersom han hade med sig två hundar, en lös och en i munkorg. Men det är ju Gunnar! han är svensk!
Säg vad!!!!
Okej han såg garanterat med skerhet att våran bil är svenskregistrerad men valde ändå att prata engelska. Han gillar tydligen att skälla på folk, Inte första gågnen det händer och passande nog heter han Munter i efternamn.
Då kändes det mycket bättre. Så blev åkningen asbra. Lite gång, lite bräda och lite googelbränna.
Nu väntar lite vin och fina människor.
Vi kokar te och smörar våra mackor.
"DUNK DUNK DUNK"
Okej det är någon som knackar på vår dörr!
Vi står parkerade på en gravparkering och i sankt.Anton finns det ingenstans där man får stå under natten.
"DUNK DUNK DUNK"
Igen! Vi sitter tysta och tänker att personen kanske går därifrån om vi inte visar att vi är där.
"DUNK DUNK DUNK DUNK DUNK DUNK"
Personen verkligen bankar på dörren och nu måste vi bestämma om vi ska gå fram och kolla vem det är som nästan slår sönder våran ruta.
DUNK DUNK"
Vi viskar till varandra "Vi måste gå fram, ska du eller jag?"
"DUNK DUNKDUNK DUNKDUNK"
Jag på skakiga ben går fram till dörren och öppnar...
-This ain't a fucking camping place, We don't won't your shit here in Sankt.Anton!
-Sorry I didn't know that we can't stand here..."
-Take your fuking garbage and leave! This is a fucking graveyard, can't you read the signs?!
-Sorry I didn't know it was a graveyard! (var fullt medveten om att det var en gravplats men "freidhof" kan väl lika gärna betyda "fripark"?
-You got five minutes to leave before I call the police!
Skakis efter den hårda utskällningen häller jag i mig mitt varma te, startar bilen, jenny plockar undan allt som kan flyga omkring och välta. V ställer oss på en annan parkering och på grund av den "lilla" incedenten kom vi försent 30 minuter till våra brädåkerkamrater.
Sjukt less på alla otrevliga människor här (blev utsälld och kallad för "A fucking asshole" av en vuxen man i liftkön dagen innan) Kände jag bara tt jag ville härifrån. Visst fin åkning men folket gör mycket. När vi berättar om ändelsen för marielle och evelina, Vet dem precis vem denna ilskan karl är! Eftersom han hade med sig två hundar, en lös och en i munkorg. Men det är ju Gunnar! han är svensk!
Säg vad!!!!
Okej han såg garanterat med skerhet att våran bil är svenskregistrerad men valde ändå att prata engelska. Han gillar tydligen att skälla på folk, Inte första gågnen det händer och passande nog heter han Munter i efternamn.
Då kändes det mycket bättre. Så blev åkningen asbra. Lite gång, lite bräda och lite googelbränna.
Nu väntar lite vin och fina människor.
Kommentarer
Postat av: Toski
Gunnar Munter, passande namn. Sura gubbar gör världen sämre, du skulle bara svarat med ett fint leende.
Postat av: Mats
Jag hade gärna lärt dig surfa. Men då kanske jag måste lära mig själv också. :) Har bara testat två ggr. Och kom inte ens upp på brädan...
Trackback
