Det bästa ägget
När du ska limma en vinylmatta på slitplywood så ska limmet blivit klibbfritt innan mattan skall läggas på. Limmet tar ungefär 90 minuter på sig att bli klibbfritt. Så istället för att uggla i garaget så arbetar jag på ett nyårslöfte, Spela en låt på gitarr!
Limmet nyss påsmetat.
Men för att lära sig spela gitarr så måste jag ta till hönshjälp.
Inga gitarrtoner utan "Tillägget"
Här står det om gitarrens historia,olika taktarter och allt där mellan.
Sitter med "Tillägget" och farfars fina gitarr.
nattbesöket som jag aldrig kommer glömma
Farfar sitter på fotpallen som står i hörnet där datorn är.
Han har sin gitarr i sin famn och spelar otroligt snabba ackordbyten, mycket barré!
Det var som om han visade mig hur det ska gå till!
Jag sitter diagonalt mitt emot honom i rummet.
Sekunderna är långa.
Han byter från ackord till plock. Tror jag hann se att han spelade enbart på första sträng nionde band.
Men det lät som flera toner. tempot låten var högt. Massa slag med höger handen samtidigt som han sjöng:
Det är hopplöst hela natten hela dan
Det är hopplöst hela natten hela dan
Det är hopplöst hela natten hela dan
Det är hopplöst hela natten hela dan
OM OCH OM IGEN!
Jag är lite osäker om det verkligen vad dan, det kan ha varit någonting annat...
Men en sak är jag säker på! Det är farmor som valt låten. Hon är inte synlig men jag känner hennes närvaro.
Jag närmar mig farfar och hinner tänka att jag fort måste be honom visa hur han spelade innan han måste tillbaka.
Jag frågar: Hur gjorde du det där, hur många slag innan byte?
Men farfar hinner bara börja öppna munnen, inga ord hinner formas innan väckarklockans ljud slår bort alla bilder.
Jag slits bort från min dröm där jag fick se min farfar leva.
Jag såg farfar som han var innan sjukdomen, innan kroppsfettet från farmors gräddsåser försvunnit, innan ögonen svek och innan strokarna
Han satt där med lysande levande ögon och spelade som så många gånger förr. Precis så som jag minns honom från när jag var liten.
Jag har aldrig blivit så berörd av en dröm förut!
Jag saknar min farfar jättemycket och det är svårt att acceptera att jag aldrig mer kommer få höra honom plonka på sin gitarr, lira trummor i cityhuset eller få en marsipangris av honom. Det är fantastiskt vad svårt det ska vara att inse vad man har när man har det!
Men jag tror inte det här var en dröm! Jag vet att det var det, men jag tror det inte!
Jag tror att farfar vet om att han är saknad något fruktansvärt och han vill peppa mig för att öppna min musikaliska sida. Farmors närvaro gör mig än mer säker på att besöket verkligen skedde. Svårt att förklara, det är en känsla som jag är säker på och det finns inga ord som kan beskriva den!
Nu vet jag att farfar verkligen ännu existerar, han har aldrig rest iväg. Han hejar på mig och har just berättat det på sitt egna lilla vis.
Så det är bara att fortsätta att ta upp gitarren, följa mina drömmar och uppskatta det som finns alldeles framför mina ögon just nu. För då vet jag att farfar komma sitta där med sin älskade gitarr, spela en låt för mig och le med hela sitt hjärta!
Lite bussande med blodiga händer
"jobbskolka", bussa och träna.
Det är vad jag har gjort idag!
Lite att göra på jobbet och det skulle ha blivit en stressig dag om jag inte valda att åka hem från jobbet två timmar tidigare. Otroligt fint med 6 timmars arbetsdag, fatta vad mycket mer jag skulle hinna med då.
Mer ledig tid åt folket!
Hur som helst. Bussen har fått målade skruvar och spacklade hål som också nu är gröna.
Hjulhusskydden är fastskruvade.
Jag är nöjd med denna "bussa"-dag.
OBS
Lägg märke till det otroligt fina taket!
Så här såg det ut innan jag satte tänderna i dagens arbete.
Två veckor utan socker och alkohol, hur ska det här sluta?
I Björkis kanske det blir dags att njuta en mummsig kladdkaka med ett glas rött till efterrätt!?
MEN än är jag inte i Björkliden så det är bara att fortsätta att äta bra och träna hårt!
Det är kul att se resultat, jag känner att kraften är på väg.
Men allt har sitt pris! Idag blev det uppslitna händer som kostnad.
Det ska härdas, svettas och lidas. Då är det bra.
Uppslitna "insida knogar" är lite överdrivet, nästa gång blir det handskar på.
Nu till den viktiga återhämtningen: SÖMN.
Lite blod och svett utan tårar.
Sov gott alla fina
En ruta för nyårslistan
Fantastiskt kul med en nyårslista!
Idag skakade jag handen som ett löfte!
I augusti kommer jag få bocka för en till punkt på min lista.
Som är:
Sova i tält på festival
Första helgen i augusti så bär det av till Näsåker och både husbil, tält och Dimva ska med.
Kärlek, 20-årsjubeleum och klingande toner kommer infinna sig på min första riktiga festival!
URKULT Jag kommer till dig och alla mina vänner är välkomna att följa.
Fantastiskt kul med rutor!
Det blir svårt att hinna klart med bussen i tid och jag tror stressen över det ofärdiga hemmet är boven till mina sömnproblem! Så en ny plan har format sig i mitt huvud.
- Installera värme
- Montera fönster och taklucka
- Byta till vinterdäck
- Fixa låset i bakdörren
- Besikta
- Slänga in en madrass
- Bo i den
- Sitta i solen och slippa på hyllplanen som skall monteras så småning om
Jag tar det ruta för ruta!
Trodde aldrig att en gummimatta skulle vara så styv och bråkig!
Min bobil ska spraka i färger!
Det är nummer ett världens bästa
Kan så mycket glädje samlas på en och samma vecka som den har gjort den här veckan?
Tydligen!
Över Björkliden ligger ett moln av vänskap och kärlek och svävar.
Första bocken på mitt nyårslöfte kan äntligen göras!
Med en utbäddad madrass, sovsäck och duntäcke så uppfyllde jag och Dimva nummer ett på nyårslistan.
Hon och jag tillbringade hela fyra nätter sovandes i bilen.
Första natten.
Det var fantastiskt mysigt och inte alls kallt nerbäddad i en sovsäck och en hund skedande.
Temperaturen låg mellan noll till sex minus. En perfekt temepratur att börja med. Lite småkyligt på morgonen att åla sig ur sovsäckern när pulsen är låg. Men bara några minuters promenad bort så väntade en god frukost och efter energipåfyllningen en härlig dag i goda vänner sällskap på träplankor.
Vinden kallar på mig när det blåste från Kiruna.
Sista dagen för denna vecka i paradiset avslutades med en fantastisk soluppgång med fantastiskt vackra människor och som tillsammans skapar fantastiska känslor.
Deltopp på Noulja där solen inväntades.
Men tiden tickar och plikten kallar. Bil till storstaden. Tror jag ska vara tacksam mot plikten som gör att längtan blir ännu större och då borde glädjen bli likaså när jag om sex dagar åter igen få åka till världens bästa paradis, till världens bästa kollektiva häng, till allt som kommer vara världens bästa och lite till.
Dags att börja beta av nyårslöftet
Till veckan blir det Björkliden och finns det något bättre ställe att börja beta av nyårslöftet med den första saker jag aldrig har gjort som jag borde ha gjort?
Bilen är bäddad!
En madrass i botten och sedan sovsäck och kudde till mig, och ett duntäcke till Dimva.
På måndag rullar jag ut trasmattan och tar mig en tupplur.
Dimva som är van att sova i bil undrar varför jag gör en så stor grej av det hela.
Doften av trä
Från att ha legat pål latsidan i nästan två veckor så tog jag mig ett erdentligt ryck med bussen.
De nedre väggarna är tillsågade och på plats. Tog också fyra varv med laseringspenseln i taket också. Blev jättenöjd när jag fortfarande kan se björkens ådringar. Inte nog med det! Jag passade på att bygga hjulhuslådorna också.
Det är kul när det finns något att skriva om, så nu är det bara för mig att ta mig i kragen. Men först kurs med jobbet i några dagar på okänd ort.
Tack och godnatt
Ett alternativt nyårslöfte
Vad är det jag aldrig har gjort som jag borde ha gjort?
Vissa saker tillhör kulturen, andra den plats jag bor på och sälvklart vad jag känner att jag missat att göra.
Denna lista har skapats under 2 månader genom att fråga människor i min omgivning " Vad är det jag aldrig har gjort som jag borde ha gjort?".
Av de 47 olika alternativen så skall jag bocka av minst 12 stycken saker under året som vi nu ser framför oss.
- Bli utslängd från krogen
- Kontakta en spåtant
- Gå på casino
- Gå i kyrkan en söndag
- Besöka madame toussou
- Klippa mig hos en frisör
- Åka polisbil
- Rök cigarr
- Hoppa bungyjump
- Åka limosin
- Bestiga Kebnekaise
- Krypa i grottorna i Björkliden
- Segla
- Dricka slivovitz
- Köra i vänstertrafik
- Åka segway
- Tälta på en festival
- Vintertälta
- Tågluffa
- Springa en maraton
- Dansa Zumba
- Gå på aerobics
- Sova i en vanlig bil en hel natt
- Resa till indonesien
- Ta en öl av en kille och sedan bara dra
- Få bihålsinflamation
- Dricka färsk komjölk
- Äta blårosa godisflaska
- Spela Paintball
- Skjuta älgstudsare
- Lifta
- Testa lustgas
- Hoppa fallskärm
- Bada i Piteå havsbad
- Gå på 3D bio
- Köra klass 1 moped
- Dricka absinthe ticone
- Dricka strårom
- Dricka mesk
- Besöka treriksröset
- Åka snowboard i Åre
- Dyka
- Plocka svamp
- Stagedive
- Gå på opera
- Sova i bivack
- Kunna spela minst en låt på gitarr
Jag gissar att år 2014 kommer bli fullproppat med 12 nya upplevelseäventyr!
Min extra världens snyggaste jacka
Det lilla extra kan var precis lagom!
De ringer när jag jobbar, oho!
Tur Emil var hemma och kunde ta emot min jacka!
Väl hemkommen från jobbet så ligger Emil och sover som vanligt vid den här tiden.
Jag smyger in och försöker se. Var är den? Världens snyggaste jacka som säkert kommer vara för liten?
AHA!! Där ligger paketet mitt på köksbordet med den så prydliga blue-tamatotejpen runt.
Jag smyger ut med paketet i min hand, stänger ytterdörren så tyst jag bara kan.
Bort med denne haglöfsjacka, slänger den på räcket, sliter ivrigt men försiktigt upp den sega tejpen.
Nu ser jag mönstret, tänk om den inte skulle vara för liten, tänk om!!?!
Jag håller nederdelen av jackan mot mina höfter. Det kan gå.
Fort upp med dragkedjorna, kryper in i jackan, sätter tillrätta och börjar dra ner dragkedjan som går över höften...
Den går ner utan problem!
Världens snyggaste jacka i extra liten sitter som ett smäck! Leendet kan inte försvinna från mina läppar. Jag slipper sy ut den. Eller?
kanske att den sitter lite för bra över höfterna. Kan jag stå i mitt stance? Äsch va fan då får jag la dra upp den 10 centimeter. För den sitter som ett smäck och hundpromenaden gick jättebra tillsammans med min Dimva och världens snyggaste jacka!
Efter att ha klippt sönder den svarta likadana för att den var för stor (XL) i april så har jag sedan dess tänkt på denna skönhet. Nu behövs inte ens saxen. God jull gott folk och hoppas ni får en lika fin julklapp som jag.
Jackan jag verkligen vill ha
Nu har jag gjort det igen!
I början av det här året såg jag den mest fantastiska jackan som någon någonsin tillverkat!
Burton restridted true black chilcat.
Men eftersom jag då var väldigt snål och tvekade om det verkligen var värt det!
Det slutade med att jag köpte jackan i XL herrmodell. den var som ett tält på mig!
Det slutade med att jag satte sax och nål i den
Mina syskills var inte de bästa så det blev ganska kasst faktiskt.
Så nu när jag egentligen borde sova så bläddrade jag igenom dessa herrjackorpå blå tomaten och fann den!
Inte samma färg men samma mönster.
Världens snyggaste jacka till salu igen!! Som jag letade i höstas!
Ett problem bara... XS...
Det skiter jag i! Jag få i sådana fall anlita en sömerska som kan skarva ihop de två snyggaste jackorna i världen till en som passar mig.
Tänker inte göra om samma misstag och vänta ut tiden, jackan är beställd!
Upp om 4,5 timmar, sov gott!
Farfar med ett stort F
Husbil hit och husbil dit!
Nu kastar vi loss och struntar i den där kärran för fem sekunder...
Det är lite halvfarligt att gå igenom gamla mejl jag för flera år sedan skickat till olika personer.
Saker som försvunnit ur huvudet dyker upp igen och en känsla över att jag kanske inte tog vara på den tiden som var gör mig lite deppig.
Hittade en mejl jag en gång skickat till farfar från min första säsong på icehotel. Han ville ha bilder på bygget. Jag minns att det var med besvärelse gick ut och fotade en arbetsdag för att sedan skicka bilder till min farfar.
Han var jag bara nyfiken och brydde sig.
Han fick lite bilder och en historia skriven.
Jag fick ett svar av honom:
Hej Bina
Tack för de fina bilderna samt den trevliga berättelsen, det blev jag glad för.
Har du ledigt nu i helgen så du kan fira den.
Jag önskar er en trevlig Ny Års fest.
Din Farfar
När jag åter läste det här mejlet blev det som en klump av glädje och sorg.
Det är speciellt två saker som berörde.
1, Han tilltalar mig som Bina!
Har alltid gillat när folk står mig nära sätter ett smeknamn på mig, det känns mer som en närmare relation istället för att vara formell och använda ens riktiga namn.
2, Din Farfar!
Han var/är min Farfar och han skriver farfar med ett versalt "F". Det var/är hans namn. För mig kommer det aldrig vara Lasse/Lars-Erik, nej Farfar är Farfar och kommer alltid att vara det!
Jag svarade aldrig på det här mejlet. Så varför kan jag inte skicka dig ett brev nu? Du kan förstås inte läsa själv längre, lite svårt att läsa med all jord runt omkring. så då får helt enkelt andra läsa för dig!
Hej Farfar!
Nu bor jag hos Emil i hans kök och det funkar jättebra, han tycker om Dimva och accepterar mig (skratt).
Imorgon ska jag, Dimva och en kompis som heter Emma åka längdskidor till en stuga som jag hyr via LKAB. Ungefär 4-5 km måste vi skidra från bilvägen. Det ska bli fantastiskt skönt att få komma ut i naturen. Jag kan skicka lite bilder till dig från stugbesöket när jag kommer tillbaka. Vi ska bara sova där en natt så kanske får du se imorgon. Nu ska jag försöka sova så att jag orkar upp i tid imorgon.
Ha det kanon fint och hälsa Farmor.
Kram kram
Det blir tätt och slätt med NASA
Projekt få väggen slät och fin!
Melllan all markisolering så sprutar jag för fogskum och sedan sätter jag isoleringen NASA har tagit fram för sina månbesök. Det är inte en husbil jag bygger det är en månraket!
En milstolpe
Den är inte fastskruvad och isoleringen bakom är inte riktigt klar.
MEN...
Den är grön och den är tillsågad och det är MIN första vägg som kommer monteras i MIN husbil!
Fort iväg och träna crossfit, sen hem och dricka lite fet mjölk.
Dags att byta om och ta tag i bussbygget för idag har en milstolpe passerat, nu är det bara tt rusa till nästa.
Kärlek till snö
Och kärlek till min största kärlek!
Tror hon är lika glad att se mig som jag över att se henne.
Jag drog på mig min varma lusekofta och lade mig i stora sked mycket lycklig.
Den lilla skedan var minst lika glad (som du kan se på bilden)!
Äntligen innanför cirkeln igen.
En sista dans
Sista kvällen!
Sara: Jag vill hellre ha en irish Coffee istället för en flamberad banan för då sover man gott också!
Jag: På en Irish? Den innehåller ju kaffe!?
Sara: Men det är ju 80% wiskey, 15% kaffe och 5% grädde!
Jag: Ja okej då!
Snubbe som hänger vid ingången: Magina?
Bina: Öhh??
Sara: No!
Sara: Jag ångar att jag lärde dig spanska!
Jag: Varför jag kan både beställa café con leche och douz cervesas, grande!
Sara: Ja just därför! Det är du som tar hand om mig imorgon på planet!
På väg hem från karaokebaren så dansade vi lite grundsteg i balett och aerobics...
Snubbe: you...... Någonting
Vi: Noooo.... hahahahaha.
still dancing!
Please wait... i 10 minuter...
Allting har ett slut
Imorgon har vi varit på denna vulkanö i två varma veckor och det är nu dags att vinka av Fuerteventura och åka hem till ett härligt fint Sverige. Vi tackar för denna tid med fantastiska upplevelser, diverse blåmärken, skratt och alkoholhaltiga drinkar.
Vi har besökt grottor, fiskeorter...
...Sandständer, städer och restauranger.
Vi har surfat, åkt båt, solat....
...Läst böcker, kollat på tv och hyrt bil med takräcken.
Vi har känt slag av havet, glädje, hemlängtan...
...Förvirring, bushumör och lugn.
Intressanta människor, nya bekantskaper och massa nya spanska ord.
Solbränd, nöjd och ostfantaster.
Solnedgångar, vindar och vågor.
Tack Sara, Mats och Tobba för en fin och härlig resa.
Så nu måste vi resenärerna fixa dropbox, för jag har 1008 bilder att dela med mig av.
Sabinas killar
Hallå alla Sabinas bloggläsare. Nu är det Sara som skriver eftersom Sabina inte berättar allt som händer på denna resa.
Läget är såhär: Sabina behöver få ligga!
Det är den slutsatsen jag kan dra av Sabinas all överskottsenergi som resulterar i diverse springturer och skrattattacker. På något vis har allt killsnack med mig och vår surfinstruktör om diverse "guapos" a.k.a. snygga killar, totalt återuppväckt Binas intresse för killar.
Det började med en servitör som Bina försökte prata spanska med. Han frågade om Sabina hade rökt marijuana eftersom hon var så glad hela tiden. När vi gick därifrån frågade Sabina en annan servitör (50+) om hur många gånger man pussar på kinden i detta land. Han var inte dummare än att visa Bina att man pussar en gång på vänster kind, en gång på höger och en gång på munnen.
När vi gick därifrån tänkte vi att vi skulle ta ännu en öl på det stället som våran liftare från italien (refererad som "muy guapo", se tidigare inlägg) jobbade. Även här blev det pussar på kinderna och som tur var så gjorde Bina inte som hon blivit visad tidigare under kvällen, utan pussade han endast en gång på vardera kind. Under resten av kvällen satt Bina och stirrade drömskt på den blonda snowboardåkaren / kitesurfaren från italien.
Andra män försökte även bjuda Sabina på mer öl så som en medelålders man och en ca 19 år gammal tysk.
Allt detta har resulterat i att Sabina vill bara resa med tjejer i framtiden då hon får så mycket uppmärksamhet från killar.
Imorrn får det bli en riktig utekväll och vem vet? Jag kanske kapar hennes blogg då också….
Nära på surfproffs!
Sara taggar för en fantastisk surfdag med en lite coolare bräda.
Idag var hon så grym att hon till och med surfade med brillor!
Med målmedvetna och proffsiga steg traskar hon mot de stora vågorna!
Hon spanar efter den perfekta vågen...
Hon ser det och tänker fånga den... Paddlar paddlar paddlar.... OCH....
...Det gick väl sådär... Bättre lycka nästa gång!
Men hur gick det för mig idag då??
Jag är redo att "hugga" i vågorna nu.
Precis som Sara går jag med bestämda steg ut mot vågorna.
Jag sitter och spanar efter min fina våg.
Jag har sett den och nu är det dags att paddla!
Och nu ställer jag mig upp!
Men det hände en grej....
Okej ärligt talat är vi inga gudabarn på surf!
Det var väl mest vatten vi såg resten av dagen. Och efter ser vi alla möjliga färger på våra kroppar.
Let´s surf tomorrow!
Vi hade i alla fall tur med maten
Dagen har varit jättebra!
Vi har åkt bil i bergen, sett fantastisk utsikt, gått i grottor, ätit god mat, plockat upp en liftare, muy guapo. Men det är ingenting jag tänker berätta.
Istället tänkte jag skriva om hur jävla less vi är på den här förbaskade ön!
Planen var att bara vara vid och i vattnet hela tiden.
Men hårda vindar gör det hela ganska svårt.
Med vinden så reser sig röda flaggor som varnar om starka strömmar och stora vågor.
Med vinden kan inte båtar lägga an vid ön Lobos för att det guppar för mycket.
Med vinden går det inte att snorkla eller paddla kajak för vågorna är för stora.
Med vinden så blir det jävigt kallt att ligga på stranden och läsa en bok.
Med vinden får du en massa sand i ögonen.
Med vinden så går det inte ens att höra sina egna tankar!
Skjut mig i huvudet!
Och tydligen så har det blåst lite de tre senaste dagarna. det ska blåsa mellan 26-32 km/tim hela veckan.
För att göra det hela lite mer tragiskt så ska vi nu tröstäta oss mätta på nutella och choklad medan vi kollar på babe (den modiga lilla grisen).
P.S Vi fick även punka.
Buenas Noches
Båsigt, sovit och jävligt
Vaknar och tittar ut genom fönstret. Bladen på palmen pekar rakt upp. Bra då kan inte inte blåsa lika mycket idag och då borde det vara bättre vågor så vi får surra någon gång… Trodde jag!
Den där förbaskade vinden härjade lika mycket som igår och vågorna längst stranden var säkert närmare två meter, inget för nybörjare som oss.
Så efter vår morgonkaffe med 4 dl grädde och karamelsås så hoppade vi på bussen till Corralejo med uppdrag att hyra en bil.
Och så var det det där med siesta!
Stängt… Stängt… Och…. Stängt!
Ja men då kanske vi kan åka och kolla läget på grannön Lobos!
Så vi traskar längst hela kajen bort till andra änden där båten håller till.
Nästa båt går om 20 minuter, perfekt… Trodde vi!
Och så var det den där jävla vinden igen!
På grund av vinden blir det för stora vågor i vattnet som gör att båten inte kan lägga an. Så någon tur till Lobos kunde det inte heller bli.
Siesta, siesta, siesta snälla ta slut. Men nej då spanjorerna måste vila till halv fem varje dag året runt.
Att hyra en bil på en 7 mil lång sur ö ska tydligen också vara ett gigantiskt projekt!
Första "Rent a car" Hade bara micra utan takräcke, inget en surfbräda går in i, inte ens på tvären.
Andra "Rent a car" Samma skit. men gav oss tips om någon lite längre upp på gatan.
Tredje "Rent a car" En liten Seat med takräcke. Vi är räddade! Äntligen och perfekt!
Chauffören äntligen med en bilnyckel i sin hand!
Vi bestämde oss för att fara till den bergiga delen av ön och fota lite åt grabbarna som bara fick se den slingriga vägen i mörker. Men… Solen går ner för tidigt i år och bara några mil från bergsväggen fick vi snällt vända hem då mörkret nosade oss i nacken.
Vacker dissig utsikt från bilen.
Idag prisar vi blåsväder, siesta och mörker.
